10_2020_JBF 1
fina fordon från förr Austin Londontaxi ”Low Load
er” 1935 Redan på tidigt 1900-tal fann myndigheterna i London det nödvändigt att styra upp utformningen av hyrbilarna och införa vissa regler. Bland annat bestämde Public Transport Office 1906 att den täta trafiken och trånga gator krävde att vändradien fick vara högst 25 fot eller 7,63 meter. PÅ BILDEN KAN man se hur bilens framhjul står i en ovanlig vinkel för att klara svängradien inom de stipulerade måtten. Austins första taxi presenterades för Public Transport Office 1906 men misslyckades med att få sitt godkännande. En nyare version med föraren sittande bredvid motorn presenterades 1907 och den blev då godkänd. År 1907 blev det ett obligatoriskt krav att ha taxametrar i bilarna och därav kom benämningen ”taxibilar”. Taxi är en förkortning av taxameter. Taxametern uppfanns i Tyskland och namnet kommer från det tyska ordet Taxe som betyder avgift eller skatt. Taxitillverkningen i England var koncentrerad till ett fåtal tillverkare. Med de reviderade reglerna som kom 1928 ville myndigheterna stimulera fler tillverkare av taxibilar. 34 Av en av sina återförsäljare fick Herbert Austin förslaget att anpassa sitt 12/4 chassi till de nya bestämmelserna och man slöt även ett avtal om att skapa en ny och mer kostnadseffektiv kaross som omedelbart kom att dominera marknaden. Eftersom den totala höjden på Austintaxin var högre än konkurrenternas fick den smeknamnet ”High Lot”. Fördelen med denna design var att kunder med hög hatt kunde behålla denna på under färden. Austintaxin blev en stor framgång på marknaden och Austin beslöt att bygga vidare med en ny modell som kom 1934. Den hade en ny modernare kaross som inte var fullt så hög. Den kallades då för ”Low Loader”. Text och bild: Hans-Olof Holmgren JBF ■ 10-2020