Nöjesnytt Jönköping 1
MÅNADENS PROFIL FREDRIC FENDRICH Text: Staffan Ha
gberg Foto: Anna Hållams Jönköping blir alltid grönare när våren kommer. I år kommer staden att vara hysteriskt grön. Onsdagen den 6 april spelar nämligen de gröna eleganterna i Jönköping Södra mot Malmö FF. På Stadsparksvallen. I Allsvenskan. Sug på den. I snart 50 år har det misströstats på läktarna på Stadsparksvallen och ju mer laget har harvat i de lägre divisionerna, desto högre har skrönorna om forna glansdagar med Timpa och Kocken vuxit sig starkare. Tills i höstas när staden plötsligt blev allsvensk igen. En viktig nyckelfigur i detta mirakel var Fredric Fendrich, mittfältsmotorn som såg till att laget aldrig tappade farten i den långa serielunken. En ursödrait som verkligen inte är en gröngöling – trots att han bara är 28 år har han redan hunnit med 11 säsonger i den gröna A-lagströjan. – Fast jag började i Hallby eftersom vi bodde på Bymarken, förklarar han med ett leende. – Men pappa, som själv spelade i Södra under många år, såg till att jag kom till J-Södra när jag var 11 år. Trots att han började som anfallsglad målspottare blev mittfältet Fredrics naturliga plats efter några år. Precis som pappa. – Fast vi har helt olika spelstilar, han och jag, så vi skiljer oss lite, skrattar Fredric. Hur som helst, hans spelstil - och inte minst hans talang - uppskattades inom klubben och redan som 16-åring fick han göra debut i A-laget. – Det var mot Växjö BK och vi ledde med 8-0 så det var väl därför Olle Nordin vågade släppa in mig. Och ja, det blev seger och fortsatt spel på mitten för Fredric Fendrich. År efter år tills Superettan nåddes och sedan år efter år där tills… – Det kändes som nånting hände med laget när Mats Gren stack iväg till IFK Göteborg och Jimmy Thelin tog över. Ingen trodde på oss, vi hade ju harvat i nedre delen av tabellen och nu hade vi en oerfaren ungdomstränare. Men det skapade en härlig vi-känsla som nästan räckte ända fram redan första året. Och som räckte ända fram andra året. Klara seriesegrare när flera omgångar återstod och ett efterlängtat (har vi sagt att det är nästan 50 år sedan sist) avancemang till Allsvenskan. Så efter lite välförtjänt firande med fansen och varandra var det dags för ännu hårdare träning. Tufft slit under vintermånaderna och en träningsvecka i Florida – den stora frågan alla i staden ställer är ”kommer det att räcka?” – Det kommer att bli spännande att se. Vi har ju mött några allsvenska lag i träningsmatcherna nu på försäsongen och jag tycker vi har spelat jämnt. Vi har också fått några nyförvärv som kommit in bra i laget så vi har en bredare trupp än förra året och det kommer nog att behövas. Sedan är det klart att vi möter bättre lag nu och att spelet går snabbare. Men mycket av dagens fotboll hänger på den mentala biten och där tycker jag vi blir bättre och bättre. ”DEN STORA SKILLNADEN FRÅN NÄR JAG BÖRJADE I A-LAGET FÖR ELVA ÅR SEDAN ÄR JUST ATT MAN MÅSTETÄNKA SNABBARE OCH HELST SMARTARE ÄN MOTSTÅNDARNA”. Att veta vad man ska göra i alla situationer, se alla möjligheter och utmaningar. Som om inte omställningen till nya arenor, nya lag och större medial uppmärksamhet vore nog, så passade dessutom Fredric på att byta jobb strax innan den allsvenska premiären. – Nu arbetar jag som säljare på Nickes.com som arrangerar resor till olika idrotts- och musikevenemang runt om i världen. Då kan jag kombinera mina stora intressen för resor och idrott – och dessutom musiken. Risken är väl stor att jag åker på alla resor själv, skrattar han. Och han har redan hunnit kolla upp att han är spelledig runt midsommar. För även om Fredric då garanterat finns på Ullevis gräsplan, så är det inte han som är huvudpersonen för en gångs skull – då är det stora idolen Bruce Springsteen som gäller. Bruce och Johnny Cash, lite ovanliga musikidoler för en 28-åring? – Jag skyller på mamma, hon spelade alltid bra musik när jag växte upp. Fast Bruce får vänta - först är det allsvenskan som gäller.