JBF_8_9 1
Vilket pris skall konsumenten betala i samband me
d utförandet av en tjänst? DET ÄR INTE ovanligt att tvist uppstår efter att en näringsidkare utfört en tjänst, och särskilt hantverkstjänster, hos en konsument. Jag bortser här från de tvister som rör reklamationer på grund av fel i den utförda tjänsten och begränsar mig till den inte ovanliga tvistefrågan om vilket pris konsumenten skall betala och vem som har bevisbördan i denna del. Ofta uppstår frågan om parterna avtalat om fast pris eller inte samt vad som ingår i arbetet. Utgångspunkten är givetvis att det som avtalats gäller men är detta oklart avgörs ofta en tvist på grund av bevisfrågor – Vem har bevisbördan och har denne lyckats styrka sitt påstående? Bevisbörda och beviskrav Bevisbördans placering anger vem av parterna som är skyldig att lägga fram bevisning för att viss omständighet föreligger. Beviskravet anger hur stark bevisningen som parten måste lägga fram för att bevisbördan ska anses ha fullgjorts. Avtal om fast pris Bevisbördan för att fast pris har avtalats vilar på den som påstår att detta har avtalats. Detta gäller oavsett om det är fråga om avtal mellan näringsidkare, mellan konsumenter eller mellan en näringsidkare och en konsument. Skäligt pris enligt konsumenttjänstlagen När det är fråga om en tvist mellan KOM IHÅG, VI ÄR TILL FÖR DIG! näringsidkare och konsument är konsumenttjänstlagen tillämplig. Enligt 36 § konsumenttjänstlagen skall konsumenten, i den mån priset inte följer av avtalet, betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Motsvarande bestämmelser finns för övrigt i konsumentköplagen och köplagen. Av 40 § konsumentköplagen framgår vidare att näringsidkaren är skyldig att på konsuments begäran ställa ut en specificerad räkning. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. Har tjänsten inte utförts mot fast pris skall det även framgå hur priset har beräknats. Av förarbetena till konsumenttjänstlagen framgår att det är näringsidkaren som ska kunna visa att det begärda priset är skäligt med hänsyn till olika relevanta omständigheter. Högsta domstolen (HD) har i Besöksadress: Regeringsgatan 60 Postadress: 103 29 Stockholm Tel: 08-762 76 57 E-post: info@byggmaterialhandlarna.se Hemsida: byggmaterialhandlarna.se Kansli: Monica Björk, VD en dom från 2016 haft att pröva frågan om bl. a bevisbördan (NJA 2016 s 1011). Gripenhus hade utfört vissa arbeten på en konsuments villa. Arbetena avsåg bl. a spackling, målning och montering av dörrar och socklar. Något skriftligt avtal upprättades inte och avtalet föregicks heller inte av någon skriftlig offert. Tvist uppstod bl. a om hur många timmar Gripenhus begärde ersättning för. HD konstaterade att parterna kommit överens om att arbetet skulle utföras på s.k. löpande räkning till ett timpris om 250 kr. HD konstaterade vidare med hänvisning till konsumenttjänstlagen att det är Gripenhus som hade bevisbördan för att omständigheterna sammantagna är sådana att det begärda priset är skäligt. Gripenhus hade till stöd för sitt yrkande åberopat en tidsredovisning som redovisade dag för dag vilka personer som arbetat hos konsumenten 32 och hur många timmars arbete som dessa personer sammanlagt arbetade varje dag. Såväl arbetsledaren som de personer som utförde arbetet har vittnat om riktigheten av tidsredovisningen. Den totalt redovisade arbetstiden uppgick till 544 timmar. Det framgick dock inte av tidsredovisningen vilket arbete som utförts eller hur den redovisade tiden närmare fördelade sig på olika arbetsmoment. HD ansåg därför att tidsredovisningen varken i sig eller tillsammans med övrig bevisning gav någon klar bild av vilket arbete som utfördes och hur tiden fördelades på olika arbetsuppgifter. Utredningen gav inte heller underlag för att bedöma om det var befogat att lägga ner det begärda antalet timmar. Gripenhus lyckade därför inte visa att omständigheterna sammantaget var sådana att det begärda priset var skäligt eller att skäligt pris översteg det belopp om 62 500 kr beräknat på 250 timmar som konsumenten vitsordat. Bolaget fick således inte ens betalt för hälften av antalet nedlagda timmar. Avslutande reflektioner HD:s avgörande belyser vikten av att näringsidkare i samband med utförande av tjänster på löpande räkning till konsument noga dokumenterar inte bara antalet timmar som lagts ner utan även vilket arbete som har utförts och/eller hur den redovisade tiden fördelar sig på olika arbetsmoment. Konsumenten skall kunna bedöma arbetets art och omfattning samt hur priset har beräknats. Specificeringen behöver dock inte lämnas förrän konsumenten begär det. Henrik Eliason Jur.kand. Svensk Handel Juridik JBF ■ 8-9-2019