Svensk Vattenkraft 1
kan ha den största potentialen! Kvina har körts m
ed nivåkörning - optimering och prognosarbete kräver ofta för mycket resurser förutom en hektisk vardag. Detta är en mycket vanlig produktionsstrategi. Men även en effektiv resursanvändning utnyttjar i praktiken inte enhetens fulla potential. Bortsett från att inte producera när priserna är högst, betyder det också att kraftverket i genomsnitt tappar mellan 5-10 % av effektiviteten. Kvina är en av de första kraftverken i Norge som kontrolleras och optimeras automatiskt. HYDROGRID har utvecklat en ny och kostnadseffektiv lösning för automatiserad optimering av kraftverksdrift av små och mellanstora kraftverk. Lösningen är enkel. HYDROGRID INSIGHT - en prognos- och optimeringsteknologi baserad på konstgjord intelligens och anpassad till det enskilda kraftverket. Andreas Brunner, teknisk chef på HYDROGRID, säger om lösningen "modellen är designad för realtid och är självlärande - det vill säga den blir smartare över tiden." För ägare av strömkraftverk innebär detta att prognosen är mycket korrekt och därmed minskar obalanskostnaderna. ”Det som är mest avgörande för att uppnå ett optimalt resultat är att förstå varje kraftverk och sedan anpassa alla tekniska parametrar till modellen. Således beaktas individuella begränsningar som minimiflöde, antal start och stopp eller olika regleringsnivåer etc. Kvina är ett bra exempel på att maximera vinsten i småskaliga projekt upp till 10-14 %. Optimering av hela anläggningar står i fokus. För små intagsdammar som Kvina med endast 23 000 m3, kommer Nytt bottennapp av länsstyrelsen i Skåne De kommande omprövningarna av vattenkraft kommer att medföra att alla kraftverksägare får moderna miljövillkor. Ett led inför att de aktuella omprövningarna ska lämnas in består i att genomföra en s.k. samordningsprocess, en procedur som på många sätt kommer att likna de mera traditionella samråden inför en sedvanlig prövning i Mark- och miljödomstolen. Att länsstyrelserna runt om i landet kommer att vilja ha in information från kraftverksägare inför dessa processer ser SVAF som naturligt. Det går inte att komma ifrån att kunskapen och informationen om alla anläggningar som finns i landet är ytterst varierande, det finns anläggningar som är väl utredda medan det i vissa fall kan helt saknas information om centrala frågor såsom vattenföring. Att delge länsstyrelsen information om dessa frågor är således möjligen inte helt okontroversiellt men ändå något som SVAF bedömer nödvändigt för att omprövningarna ska kunna fungera på avsett sett. Detta innebär dock inte enligt SVAF:s uppfattning att länsstyrelsen kan begära in vilken information som helst och särskilt inte information som uppenbarligen helt handlar om att försöka sabotera omprövningarna eller kasta ut kraftverk ur den nationella planen. För på annat sätt har SVAF svårt att tolka det brev som de senaste veckorna har skickats till ägare av kraftverk i Skåne län. Brevet anger att länsstyrelsen via en begäran om information vill få detaljerade uppgifter som gäller den äldre rättighet som vattenverksamheten baseras på och det anges i brevet att länsstyrelsens uppfattning är att bara för att man kom med i den nationella planen så innebär detta inte att man har en äldre rättighet som ger en rätt att bedriva kraftproduktion. Länsstyrelsen verkar med detta vilja göra en sorts förprövning inför omprövningarna eller möjligen skaffa sig argument inför kommande omprövning för att motsätta sig fortsatt drift. SVAF har ytterst svårt att se grunden till varför denna information ska behöva utges. Länsstyrelsen baserar sin begäran på 26 kap. 21 § Miljöbalken som anger att en tillsynsmyndighet får begära in uppgifter för sin tillsyn. Man kan klart ifrågasätta om denna regel verkligen är tillämplig på den nu aktuella situationen och framförallt med vilken stöd i förarbeten som kan anses stödja detta. SVAF:s uppfattning är att de skrivningar som finns i propositionen och civilutskottets yttrande klart anger att frågan om äldre rättighets inverkan ska bedömas inför antagandet av den nationella planen. Därefter saknar frågan någon egentlig plats då länsstyrelsen redan vid antagningen har gjort sin bedömning. Därefter är detta rimligen inte en fråga utan omprövningen ska handla om vilka villkor som ska gälla för kraftverket. Att nu åter vrida kommande omprövningar tillbaka till frågan om med vilken rättighet som verksamhet bedrivs med är i grunden enligt SVAF helt orimligt och ett uppenbart försök att sätta sig på tvären snarare än att se till att omprövningarna resulterar i bra processer. Hur var och en som fått detta brev ska agera kan inte SVAF lägga sig i, det kan finnas poänger med att besvara det hela till viss del. Var och en får avgöra hur man vill göra. SVAF kommer dock agera med anledning av detta och förbereder kontakter med länsstyrelsen för att markera att detta inte är ett acceptabelt beteende. Viktor Falkenström, styrelseledamot SVAF, advokat minskning av översvämning och maximering av produktionsvolym att vara av största vikt samtidigt som man uppnår ett högre pris per MWh genom att anpassa produktionen till marknaden. Som en avslutande kommentar - Det finns en hög grad av automatisering bland svenska småkraftproducenter och många små kraftverk är mycket moderna. Det finns också ett stort intresse och en överraskande stor öppenhet för digitala lösningar. Erfarenheten visar att det också finns en stor potential i form av oanvända regleringsfunktioner. Sverige har satt som mål att vara 100 % förnybar fram till 2040, där kommer små- och mellanstora kraftproducenter att kunna spela en nyckelroll med hjälp av med ny teknik och digitaliserade verktyg. Pål Ottersen, HYDROGRID SVENSK VATTENKRAFT #2 2020 17