Bumsen 1
BRORSANS BETRAKTELSER DET HÄR MED TERMINOLOGIER F
ör ett par år sedan läste jag frågan varför boxermotorn kallas just boxer. En talesman för BMW redogjorde för att boxermotorn var känd från Porsche men missade att folkabubblan och Hondas Guldvingemotorer är boxrar. Märkligt nog kunde BMW:s talesman inte redogöra för varför boxermotorn kallas så. Själv har jag alltid sett det som självklart att benämningen kommer från att kolvarna slår mot varandra, ”boxas”. Att här redogöra för konstruktionens fördelar känns överflödigt. Så har vi detta med tvärställd respektive längsmonterad motor. Irriterande ofta får man läsa, att BMW:s boxrar och Guzzis V-twinnar är ”tvärställda”? I logikens namn borde därmed Guldvingens och Triumph Rocket III:s spisar också vara tvärställda, men det påståendet lyser med sin frånvaro. Enligt samma felaktiga logik borde den klassiska radfyran med vevaxeln på tvären vara längsmonterad! BMW:s första K-serie har enligt all logik motorn längsmonterad, men cylindrarna ligger på tvären i ramen – vilket lett till åtskilliga skribentsnubblingar. Vevaxelkonstruktioner är ett kapitel för sig. Eftersom arbetscykeln i en fyrtaktsmotor är två varv, 720 grader, har en parallelltwin, där kolvarna rör sig samtidigt upp och ned, 360-gradersvev; Cylindrarna tänder varannan gång respektive kolv går i topp och motorgången blir jämn. Edward Turner, som ritade Triumphs legendariska Speed Twin – lanserad 1938 och stilbildande i decennier – poängterade twinnens överlägsenhet gentemot en lika stor stånka. Twinnen fick bättre lågvarvsegenskaper och kunde samtidigt varvas högre. Turner lär ha hävdat, att en sådan motor inte borde byggas större än 500 kubik, eftersom den då skulle dras med för stora vibrationsproblem. Som bekant lyssnade de brittiska företagsledningar48 na inte utan lät ”utveckla” twinnarna till 650 och 750 kubik – som tillsammans med utebliven produkt- och kvalitetsutveckling i övrigt blev den återvändsgränd, som Turner förutspått. Att engelsk motorcykelindustri höll ut så länge, som den gjorde – och att BMW och italienarna klarade sig undan med blotta förskräckelsen – berodde nog främst på, att det tog tid för japanerna att lära sig bygga bra chassin. Honda CB 450 hade en annorlunda lösning; 180-gradersveven, där en kolv var i topp, medan den andra var i botten. Detta balanserade å ena sidan ut massakrafter men medförde å andra sidan en påtagligt ojämn tändföljd. Idag är det inte ovanligt, att parallelltwinnar byggs med 270-gradersvev, vilket ger samma tändföljd som hos en 90 graders v-twin med båda vevstakarna på samma släng – en konstruktion, som av tekniska skäl ger en del fördelar framför 360-gradersveven, vilket bland andra Ducati och Moto Guzzi dragit nytta av. Apropå parallelltwin finns uppfattningen, att termen borde vara förbehållen maskiner med 360-gradersvev. Detta är nys. Definitionen på ”parallell” är två linjer, som hela tiden har samma avstånd till varandra. I en motorkonstruktion syftar detta på cylindrarnas placering – och har inte ett dyft med kolvarnas rörelsemönster att göra. En konventionell radfyra har 180-gradersvev. Delar man upp de två vevaxelvarven i åtta lika långa delar och slår åtta taktslag, tänder en sådan motor på 1, 3, 5 och 7 – dvs jämnt som en marsch. Höga varv ger ett karaktäristiskt ylande – en ”screamer”. För några år sedan kom Yamaha R1 med nittiogradersvev, vilket fick skribenter att dilla om en ny ”big banger” – en konstruktion från 500-kubiksracingens tvåtaktsera, då en del motorer byggdes så, att alla cylindrar tände i tät följd, varpå kom en relativt lång paus, medan vevaxeln fullgjorde resten av varvet. Med nittiogradersvev på en fyrtaktare är jämn tändföljd omöjlig. Resultatet blir ett helt annat motorljud, men konstruktionen är inte ens i närheten av ”big bang”. Rekordet i egenartad tändföljd hade nog annars Hondas femcylindriga 125-racer – med dubbla överliggande kammar och tjugo pyttesmå ventiler! Man hade tagit en befintlig trepip med 240-gradersvev och ”skarvat på” en twin med 180-gradersdito. Motorn varvade 22 000 rpm, och Kent Andersson har berättat om den helt unika ljudupplevelsen att bli omkörd av en sådan maskin. 60-talet var en vild tid. Kör försiktigt! BROR GÅRDELÖF