Nöjesnytt Växjö 1
De började som kompband åt en synthpopande Elvis-
tolkare, men har sedan dess, under ett drygt decennium som band, troget hållit fast vid sin riffglada, skönt smutsiga rock’n’roll. Möt Bellybuster, Växjös tajtaste och mest hårdsvängande trio. F ör en gammal hobbymusikant som undertecknad är det en ren fröjd att stiga in i Bellybusters replokal på Norra industriområdet i Växjö. Det står vintageinstrument och förstärkare längs väggarna, något som en gång i tiden varit en soffa är parkerad mitt i rummet och en stor kyl, vars enda innehåll är en platta folköl, har en hedersplats bakom vad som faktiskt verkar vara en bardisk. Hela rummet osar av det där obestämbara som bara kan beskrivas som rock’n’roll. Föga förvånande är det just rock’n’roll Bellybuster handlar om; rootsig, riffglad och svängig rock i rakt nedstigande led från AC/DC och grabbarna. Grabbarna i Bellybuster – sångaren, gitarristen och huvudsakliga låtskrivaren Tomas Olsson, basisten Martin Jäverbrant och batteristen B-O Kjellsson – kanske inte direkt personifierar rockmyten, men få band på den här nivån (och åldern, gudbevars) har samma disciplin och jävlaranamma som denna väl sammansvetsade trio. –Vi gillar varandra och vi gillar att lira ihop, svårare än så är det inte, säger Tomas med ett snett leende. Att gilla varandra och att gilla att lira ihop är en förutsättning om man ska hålla ihop ett band i över tio år med samma besättning, som Bellybuster har gjort. Det sistnämnda är dock en sanning med modifikation; Bellybuster startade i början av 2000talet ursprungligen som kompband åt den mystiske, mytiske Elvis-tolkaren Aaron Sutcliffe, något som Martin kallar ”en jävligt bra skola”. Aaron, eller Johan Malmberg som han egentligen heter (med bakgrund i kultgrupperna S.P.O.C.K och Elegant Machinery), var dock inne på att börja göra originalmusik i rockigare tappning och på så sätt föddes Bellybuster. Under några år skrev kvartetten låtar och repade stenhårt, 18 | nöjesnytt men spelade bara sporadiskt live. Johan kände sig aldrig riktigt bekväm i rollen som frontman och för fyra år sedan hoppade han av bandet. Och det var då Bellybuster startade på riktigt, menar Martin. –Vi testade med Tomas på sång och vi kände direkt att det skulle funka. Han utvecklades otroligt snabbt och vi har nog aldrig haft så roligt som band. –Det blev en rejäl nytändning, inflikar B-O. Johan var bra, men med Tomas vid mikrofonen föll allt på plats. Tomas erkänner villigt att det varit ett hårt jobb att ta över som sångare, men de som följt Bellybuster genom åren kan konstatera att han fyller platsen med den äran, något som inte minst bevisas på färska EP:n Lizard Face. Skivan är en bra representation av hur Bellybuster anno 2015 låter, menar grabbarna, och de hyllar enhälligt Ola af Trampe, som rattat fram det knivskarpa, men samtidigt köttiga soundet. Jämförelserna med AC/DC är ofrånkomliga – och inget bandet motsätter sig – men till skillnad från många andra som tar sin inspiration från australiensarna använder Bellybuster dem som inspiration och inte som mall. Det finns kort sagt tillräckligt mycket originalitet – kanske baserat på det grundmurade, småfunkiga sväng som rytmsektionen får till – för att det ändå ska låta som Bellybuster, och inget annat. –Den stora skillnaden jämfört med tidigare är väl att vi skalat bort de lugnare låtarna. Det är mer skrevrock och mer energi nu, säger Tomas, som ironiskt nog även spelar kompgitarr i finfina AC/DC-tributebandet Hazy Dizzy. –Vi har nog breddat soundet en del, menar B-O. Vi har fått lite mer experimentlusta och blandat in fler influenser. Lizard Face är en alldeles utmärkt rockskiva, men helt enligt rockklyschan är Bellybuster ett band som först och främst ska upplevas live. Det är där bandet stora styrkor – svänget, tajtheten och energin – kommer till sin rätt på allvar. EP:n är ett led i en lite allvarligare satsning från ett band som alltid repat mycket, men alldeles för sällan fått chansen att visa upp sig live, och både Tomas, Martin och B-O är överens om att Bellybuster har sina bästa år framför sig. ”VI ÄR ETT RÄTT STÄDAT GÄNG, MEN VI ÄR ENVISA JÄVLAR. VI GER ALDRIG UPP, ÄVEN OMFÖRUTSÄTTNINGARNA INTE VARIT DE BÄSTA”. Det har börjat lossna på gigfronten och tanken är att vi ska spela in ytterligare en EP med Ola af Trampe under året som kommer. Bellybuster spelar på Musikhuset BG på Kulturnatten den 31/1. ■ TEXT: OLA KARLSSON