Golf - Den stora sporten 1
SÅ FÖDDES GOLFSPELET 23 Ett exempel på ett tidigt
klubba-boll-spel som utvecklade sig till både lagspel (landhockey och på is bandy och ishockey) och individuellt spel (golf). Precis som på bilden var de första golfklubborna tillsnidade av ett stycke trä. (allmänning) utan höga träd och staket. Här strövade djuren fritt och här kunde människorna koppla av från det dagliga slitet med lekar, spel, picknick — och golf. Permanenta banor fanns inte. Man bestämde att idag spelar vi från den jämna platsen till en annan och vidare till en tredje. Nästa gång spelade man kanske helt tvärtom. En pojke agerade forecaddie och sprang i förväg och markerade hålets läge med en lång stång. Och röda jackor var praktiska — då syntes golfarna i myllret av andra aktiviteter. 18 HÅL — EN REN SLUMP Mot 1700-talets mitt tar golfen mera organiserad form. 1744 skrivs de första reglerna (13 till antalet — av vilka de flesta gäller än idag). Banorna började permanentas och när St. Andrews lägger om sin bana från 22 till 18 hål blir det den norm alla följer. Det är för övrigt en ren slump som gör att det är just 18 hål som blir standard. Alla linksbanor har det gemensamma att de läggs ut längs strandängarna med en slinga ut och en slinga in. Dels för att det är vad naturen erbjuder, dels för att man på så sätt uppnår en idrottslig finess, man spelar banan i två olika vindförhållanden. Det som hände mot 1700-talets slut var att floden Eden började erodera in i strandbädden. Varpå klubben måste kapa bort den del av strandängen som låg längst bort och fyra av de ursprungliga dubbelgreenerna måste strykas. Kvar blev det utseende som banan har ännu idag, sju dubbelgreener och fyra singelgreener. Och världens alla golfbanor kom att bestå av 18 hål. Slumpens skörd. Vid det här laget är den kompakta träbollen ersatt av en boll med läderhölje i vilken kokta höns- eller gåsfjädrar pressas in. En utmärkt boll att spela på — i varje fall sedan den använts en tid, fått "jack" i sitt hölje som gör att den inte far än hit och än dit — men mycket kostsam att tillverka. En duktig bollmakare kan i bästa fall hinna med två eller tre om dagen. I bollbristens tider upplever golfen sin första kris. När en skotte kommer på att guttaperka (råämnet till gummi) är utmärkt att tillverka golfbollar av får golfen ny fart. Och när järnvägar, cyklar och så småningom bilar gör att det blir lätt att förflytta sig ökar farten ytterligare. Den skotska nationalsporten sprider sig snabbt över världen. Överallt där britter håller till ser de till att banor byggs. Lustigt nog når golfen USA och Sverige exakt samma år, 1888. Det året tas den första svenska banan i bruk på godset Ryfors i Mullsjö kommun väster om Jönköping. Det är bröderna Edvard och Robert Sager som smittats av golfbacillen under sina rundresor på brittiska öarna.