Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Grönt kryss = nykter
Byggnadsarbetaren Panelen
Byggnadsarbetaren Ögonblicket
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Värsta vibrationerna
Byggnadsarbetaren 10 poddar för byggjobbare
Byggnadsarbetaren Plåtduon som kan själv
Byggnadsarbetaren Pizzaugnen - ett stolt hantverk
Byggnadsarbetaren Retro
BYGGHJÄLP AV TOMTEN OM HAN VAR NÖJD Tomten, det v
äsen som framför andra var knuten till gården, var det särskilt viktigt att hålla sig på god fot med. En föreställning om tomten var att han fanns på platsen redan innan bygget startade, en annan att han följde med när timret till huset kördes in från skogen. Om det hördes ljud av timring eller annat arbete från byggplatsen om natten, när ingen människa var där, betydde det att tomten gillade bygget och hjälpte till. Det var en garanti för att livet i det nya huset skulle bli lyckligt. Ovanför syllstocken lade man ibland en silverslant eller ett litet smycke, det kallades ”tomtlösen” och var en form av offer för att få lycka och välstånd i hemmet – och för att få vara ifred för underjordiska väsen. Liknande former av offer är kända redan från forntiden. FÖNSTERGILLEN OCH TAKLAGSFESTER Det hörde till att man hjälpte varandra att bygga hus. Hjälpte man grannen med hans bygge, kunde man vänta sig att tjänsten återgäldades en annan gång. Men att vardagen var fylld med hårt arbete betydde inte att den var utan glädjeämnen. Tvärtom tog man alla tillfällen i akt att ställa till med både stora och små kalas. Under husbygget firade man de avklarade arbetsmomenten allteftersom huset växte fram. När väggarna nått fönsterhöjd bjöds det till exempel på en kanna extra fint öl eller kaffe med dopp. Men det största firandet hölls när takstolarna var resta och takåsen på plats – då var det dags för taklagsfest! En taklagskrans hängdes upp och värden bjöd till fest. Kransen fick hänga kvar efter festen, för att bringa lycka till huset. Uteblev festen hängdes i stället i takåsen en docka som symboliserade den snåle värden. Traditionen med taklagsfest finns som bekant fortfarande kvar. FOTO: VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM Taklagsfest med krans. JÄRN OCH STÅL SOM SKYDD En vanlig föreställning var att det fanns vissa människor som ägde övernaturliga krafter. Dessa kunde användas till att göra gott, som att bota sjukdomar, men också för att skada. En illasinnad person kunde med en blick sätta onda ögat på folk och orsaka sjukdom och olycka, trodde man. Även övernaturliga väsen, som troll, älvor och näcken, utgjorde övernaturliga faror som man ville skydda hemmet mot. Inte minst gällde denna rädsla gengångare – döda som inte fick ro i graven utan kom tillbaka för att hemsöka de levande. Järn och stål var vanliga skyddsmedel mot allt vad trolldom och väsen hette. Järnet smiddes i elden, vilken i sig ansågs ha kraft att driva bort det onda. Det kunde hettas upp och formas, för att sedan svalna och bli hårt. Järnet kunde också slipas och bli vasst. Vassa föremål troddes skydda mot väsen, man tänkte sig att de skulle sticka sig då de försökte ta sig in. Därför kunde man lägga in knivblad under tröskeln eller mura in ett lieblad i skorstenen som skydd. En hästsko över dörren ansågs ge tur och samtidigt skydda mot ont. FOTO: HÄLSINGLANDS MUSEUM BYGGNADSARBETAREN #5, 2022 45 FOTO: MOSTPHOTOS
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads