JBF_5_2022 1
sin tur driver upp priserna är helt enkelt inte s
ant, konstaterar han. – Det grundläggande problemet är att branschen är för uppsplittrad på många olika led, det vill säga mellan dem som sätter ihop husen, de som levererar material, olika tekniska specialiteter som el, VVS och en mängd andra kompetensområden. Det driver kostnaderna. Branschen är inte tillräckligt konsoliderad. Orättvisande jämförelser Svenska byggkostnader är inte högre än i länder med liknande förutsättningar, menar Lennart Weiss. Samtidigt som det finns länder där de är lägre. – Kostnadsbilden är tämligen exakt lika den som gäller i Finland, Danmark och Norge. Vad blir slutsatsen av det? Jo, att löneläget spelar roll. Vi får acceptera att lönerna är högre i Sverige än i den östeuropeiska byggindustrin. När det gäller byggmaterial finns en diskussion som han tycker är viktig att den förs. Material berörs inte på samma sätt av löneläget. – Materialet befinner sig på en internationell marknad. Oavsett i vilket land du bygger ett hus så köper du material antingen från en inhemsk eller en utländsk industri. Och jag kan inte se att materialpriserna är annorlunda i Tyskland än de är i Sverige. Priserna är på ungefär samma nivå. Konkurrensverket larmade i slutet av förra året om att hemliga bonusar och rabatter för byggmaterial gör att priserna för att bygga och renovera i Sverige blir högre än de hade behövt vara. – Kanske finns en oligopol-problematik där. Men där tycker jag inte att Konkurrensverket är tillräckligt specifika. Om de vill borra i det problemet så handlar det sannolikt om relationerna mellan grossister, distributörer och installatörer. Där finns det olika grupperingar; installatörerna rör, vvs och så vidare. Men jag har för dålig kunskap för att kunna genomlysa det. Ett påstående som varit uppe i debatten om materialet, är att rabatterna visar på en marknadskoncentration som gynnar de större företagen, genom att de anlitar installationsföretag som i sin tur är kopplade till distributörsledet. – Ja, då kan jag bara konstatera att rabatterna minskat kraftigt i branschen. De var högre förut, men är på väldigt låga nivåer nu. Vilket visar att med denna typ av basproduktion har de marginell betydelse. Har den betydelse för installationsföretag och distributörer? Det kan inte jag bedöma. Lennart Weiss menar att man i vart fall kan avfärda det som argument för att det skulle vara någon form av marknadskoncentration inom entreprenadledet som fördyrar byggkostnaderna i Sverige. – Jag kan inte se det. Eftersom du har samma typ av distributörs- och installatörsstrukturer i andra länder så borde Sverige inte skilja i det avseendet. Hur står sig då byggindustrin i en kritisk jämförelse med andra industrier? – Jag är oerhört trött på jämförelsen med bilindustrin, som är något helt annat. Den är inte reglerad på samma sätt, styrs inte politiskt på samma sätt och så vidare. Bilar är en produktverksamhet i fabriksmiljöer. Husproduktion är av en helt annan natur. Hus byggs på en fysisk plats, styrs av regelverk, både nationellt och lokalt. Det gör att vi i princip uppfinner produkten varje gång med JBF ■ 5-2022 få möjligheter till repetition och hög andel hantverksarbete. Inom andra industrier är det en närmast klassisk strävan att försöka föra ihop så många led som möjligt i verksamheten för att kunna kontrollera flödet bättre. Varför ser vi inte mer av det inom byggbranschen? – Ja, just det saknas! Det vore önskvärt om man kunde sluta värdekedjorna i större utsträckning. Småhusindustrin har kommit längre där i och med att man där i större utsträckning kan bygga med prefab och standardiserade element. I varje fall är de lite duktigare på att sluta värdekedjorna. Varför det inte skett inom byggindustrin i stort kan man bara spekulera i. – Men det har gjorts försök. De större byggföretagen gör ibland försök att köpa leverantörsföretag, men det har inte lyckats särskilt väl. Det skulle vara intressant att forska i detta. De som exempelvis köpt upp en betongindustri eller elektriska installatörer kom fram till att de inte klarade av att driva dessa bättre än specialisterna. Det har fungerat bättre för byggföretagen att istället köpa på marknaden och leta efter bästa priset. – Det tycker jag är synd. Det vore bra om man kunde hitta former att jobba med stora hus efter samma principer som med små hus. Då hade man kunnat få upp produktiviteten. Men de försök som gjorts har misslyckats. Likadant över hela världen. Finns det tillräckliga incitament för en förändring? – Den frågan förstår jag inte alls. Eftersom detta är en industri med väldigt svag lönsamhet sitter man hela tiden och funderar på hur man skulle kunna öka lönsamheten. Så om det vore ett enkelt grepp att göra så skulle man göra det. Kortare led- och ställtider, robotisering, datorstyrda logistiksystem, smarta lager med mera som länge varit stridsropen inom varuproduktionen ser man inte heller mycket av. Varför det? – Veidekke mäter produktivitet i termer av produktion per timme. Och all spilltid drar ner den, vilket är en gammal diskussion. Vi satsar på att ha väl informerade medarbetare, dagliga möten och rum för spontana initiativ till andra uppgifter om inte en leverans skulle anlända i tid. Vi har testat centrallager, men hittills har det experimentet inte sänkt kostnaderna, det är fortfarande samma problem och nya dyker upp i andra led. För bilindustrin ligger produktiviteten till stor del i robotiseringen, konstaterar han. Men det är svårare för byggarna. – Det görs försök i liten skala och vi försöker ta in så mycket teknik som det går. Men antalet mantimmar minskar inte för det, för verksamheterna är så olika till sin natur. Småhusindustrin kan göra det och har kommit ganska långt. Men om du tittar på någon av deras fabriker har de också stor andel manuellt arbete. – Med typgodkännande av standardiserade hus som byggs i fabrik och slutmonteras på plats kan man komma en bit. Likaså med en ökad grad av digitalisering av byggkedjan samt en mer effektiv logistik. Här pekar utvecklingen i rätt riktning. Men i sanningens namn tar det sin tid, tillägger han och fortsätter: – Och det beror i hög grad på byggindustrins grundläggande egenskap av en plats- och projektbaserad verksamhet, på en uppsplittrad värdekedja med många olika aktörer, att kommuner och myndigheter sinsemellan reser olika krav som både försvårar för27