JBF_5_2022 1
Beijer Byggmaterial/Bygg-Ole i Nacka har inrättat
en särskild avdelning för återbrukbara trävaror. sök till industrialisering, och fördröjer och fördyrar processer. Bostäder kommer fortsätta att bli dyrare, men de skulle sannolikt varit ännu dyrare om inte låglöneländernas byggfirmor gjort entré på den svenska byggmarknaden och sänkt kostnadsnivån. Branschen jobbar alltmer med underentreprenörer och mindre med egen personal. Med EU-inträdet öppnades marknaden mot öster och där finns definitivt kompetent arbetskraft med ett annat löneläge än det svenska. – Dessa företag fuskar i kolossal omfattning. Både med skatter och sociala avgifter. De ser var det svenska kostnadsläget är och lägger sig straxt under i budgivningar. Något under men inte jättemycket, vilket betyder att de här bolagen går väldigt bra. Enligt Lennart Weiss har en svensk byggare en lönsamhet mätt som andel av omsättningen på 1-3 procent. Polska och baltiska motsvarigheter ligger mellan 8 och 15 procent. Ställningsföretagen på 15 till 25 procent. – Hur kan de ha sådana lönsamhetsnivåer? Jo, för att de lurar sin personal och betalar inte rätt löner, skatter och sociala avgifter. Detta har förstås historiska och kulturella orsaker. De är fortfarande präglade av kommunisttiden, att inte vara lojala mot systemet. Detta kommer säkert sakta att ändra sig. Men det kan i värsta fall ta en generation innan de får en affärskultur som liknar Västeuropas. I januari i år konstaterade Byggmarknadskommissionen i en rapport att kriminalitet och ohederlighet inom byggbranschen bedöms ha mer än fördubblats det senaste deceniet. – Vi har förutsatt, lite naivt, att andra länder har samma system av fungerande legala institutioner som vi i Skandinavien. Det tog tid att inse detta, Genom att de kommer in här med en lägre kostnadsmassa har de bidragit till att dämpa kostnadsutvecklingen i det rena byggledet. Men det påverkar inte materialledet. Lönedelen är cirka 40 - 45 procent av totalen. Vilken roll spelar upphandlingsreglerna? – De bidrar inte till att göra industrin effektivare, för den driver industrin till att bedriva konkurrens på projektnivå. Det är där konkurrensen ska uppstå. Men om man vill bidra till att kon28 solidera branschen, då ska man inte titta på konkurrensen på projektnivå, utan istället försöka få till stånd samarbete mellan fastighetsägare och entreprenadföretag. Vi skulle kunna arbeta långsiktigt med exempelvis allmännyttan och fokusera på deras standardiserade produkter, lära oss det, jobba i samverkansentreprenader som ger incitament till att söka lösningar tillsammans för att på det sättet spara pengar, jobba med öppna böcker mot varandra. Det är så vi vill jobba, för det skulle både öka lönsamheten och sänka kostnaderna. Men det kan vi inte, för regelverket är inställt på att konkurrensen ska ske på den enskilda projektnivån. Lagen om Offentlig Upphandling, LOU, bidrar till högre kostnader - inte till lägre. – Upphandlingsreglerna är absolut ett problem i detta. På den offentliga sidan är det definitivt en delorsak till att vi har problem med att få till stånd långsiktiga samarbeten i branschen. Sett till de olika parterna på marknaden, skulle man få Bryssel på sig om man på något vis började samarbeta tätare mellan beställare och utförare, offentliga och privata, i ett svenskt perspektiv? -Att kommunala bostadsbolag ibland inte får anbud beror på att man i svaga marknader endast bygger något enstaka hus något enstaka år. Då finns det ingen lönsamhet för Skanska eller NCC att bygga upp en organisation för detta. -Svag konkurrens lokalt skulle kunna pareras av om en grupp allmännyttiga bolag till exempel i Västerbotten gick ihop om ett samarbetsavtal med byggare. Men det får de inte idag. Och då blir det inte lönsamt för större bolag att etablera sig där. – Fick vi jobba med långsiktiga samarbetsavtal, gärna i konkurrens med flera andra byggbolag parallellt, det har vi inga problem med, skulle det gagna både beställarna och entreprenörerna. Men vi måste ha någorlunda koll på vår risk, vilket kräver långsiktiga samarbetsformer, plus att vi måste ha ner kostnaden i det enskilda projektet. Och då behöver vi andra entreprenad- och samverkansformer än de som upphandlingsreglerna styr mot. Mats Thorén JBF ■ 5-2022