Nöjesnytt Helsingborg 1
Anna Schéef, Drivkrafts verksamhetschef. STÖDET S
OM LYFTER ELEVERNA Drivkraft finns i det skede av dagen när skolan slutar och många elever fortfarande behöver stöd, oavsett om de går hem till en miljö där läxor är svåra att få gjorda eller stannar kvar på skolan utan en tydlig plats att ta vägen. Det är där organisationen placerat sin verksamhet i snart femton år, och i dag finns den i omkring fyrtio verksamhetspunkter i sju kommuner, främst i Skåne där Malmö och Helsingborg är de stora naven. I grunden handlar arbetet om att ge elever i grundskolan det stöd de inte alltid får hemma och att göra det på ett sätt som skolan själv inte hinner med, berättar Anna Schéef, som sedan 2021 är föreningens verksamhetschef. Text: Esmeralda Wedin Foto: Drivkraft Anna beskriver hur de elever som kommer till Drivkraft ofta har helt olika anledningar att söka stöd, men att mönstren ändå känns igen. Det kan vara barn vars föräldrar inte talar svenska och därför inte kan hjälpa till, eller familjer där tiden inte räcker, eller elever som har diagnoser som gör det svårt att organisera skolarbetet, eller de som helt enkelt går hem och sjunker in i skärmar tills kvällen är slut. I allt detta vill Drivkraft vara en plats som faktiskt fungerar, säger hon, både i den dagliga läxhjälpen i skolans lokaler och i mentorskapet som sker utanför skoldagen och där relationen är själva kärnan. Läxhjälpen, som är den mest synliga delen av verksamheten, byggs upp i nära samarbete med varje skola. Drivkraft tar ansvar för scheman, lokaler, volontärer och struktur och anpassar upplägget efter skolans förutsättningar, vilket i praktiken betyder att skolpersonalen inte behöver organisera insatsen. Det är en av anledningarna till att Drivkraft fått så lätt att etablera sig på nya skolor, förklarar Anna, eftersom rektorer i dag möter en stor mängd aktörer som vill in och det då blir avgörande att man kan visa att arbetssättet är beprövat, att det är enkelt att samarbeta och att man inte adderar mer administration till en redan pressad miljö. ”Idag har Drivkraft verksamhet på sju orter, täta samarbeten med omkring 40 skolor, 250 elever i mentorskap och omkring 16 700 läxhjälpsbesök varje år.” 24 | nojesnytthelsingborg.se Hon fortsätter att berätta om verksamhetens andra och minst lika viktiga del, vilket är mentorskapet. Där möter en elev en vuxen som inte sätter betyg och inte står i en professionell roll, utan som en trygg person som finns tillgänglig en gång i veckan under ett helt läsår. Anna återkommer till bilden av en vuxen kompis, vilket är någon som kravlöst ger sin tid för att lyssna och bekräfta eleven. Stödet sker genom det enkla såsom samtal, fika, promenader, små steg framåt i vardagen som sammanlagt utgör en större förändring. Det är i det långsamma och återkommande som mentorskapet får sin tyngd, menar hon. Att klara skolan ser Anna som en av de mest avgörande punkterna i en elevs liv. Hon hänvisar till rapporter som visar hur tufft det kan vara för unga som inte kommer in på gymnasiet, hur utanförskapet kan börja där och sedan vara svårt att bryta. Därför blir läxhjälpen en tidig insats med stor betydelse, inte bara för betygen utan för självkänslan och för känslan av att ha kontroll över sin skolgång. Idag har Drivkraft verksamhet på sju orter, täta samarbeten med omkring 40 skolor, 250 elever i mentorskap och omkring 16 700 läxhjälpsbesök varje år. Volontärrekrytering är för verksamheten därför ständigt aktuellt. I Malmö och Helsingborg, där Drivkraft funnits längst, är det lättare eftersom många känner till dem. I mindre kommuner som Ängelholm och Båstad krävs mer arbete och mer närvaro för att hitta vuxna som vill engagera sig. Det är ett löpande uppdrag som aldrig riktigt tar slut, säger Anna. På frågan om hur Drivkrafts finansiering ser ut, berättar Anna att den bygger på tre delar: kommunala avtal, stöd från lokalt näringsliv och bidrag från stiftelser och fonder. Näringslivet står för ungefär en tredjedel av intäkterna, ofta genom företag som vill engagera sig i sina lokala skolor. Under tio års tid fanns också statsbidrag för läxhjälp, men de togs bort för något år sedan, vilket skapade ett betydande ekonomiskt bortfall. Sedan dess har arbetet med att söka och återrapportera bidrag blivit en större del av vardagen, och långsiktiga partnerskap allt viktigare, förklarar hon. Resultaten mäts både i siffror och i berättelser, då varje läxhjälpstimme registreras, varje mentorskap följs upp och undersökningar genomförs med elever, mentorer och skolpersonal. Men de mest talande momenten uppstår under diplomeringarna i slutet av varje läsår, då elev och mentor går upp tillsammans och berättar om sitt år. Det är där organisationens ambition blir konkret, säger Anna och ler, när relationen får ett ansikte och orden kommer från dem som faktiskt utgör verksamhetens kärna. Eftersom Drivkraft funnits länge finns det också en annan dimension som blivit tydlig med tiden. Elever som en gång suttit i läxhjälpen kommer tillbaka några år senare som volontärer. Vissa blir mentorer, andra tar timanställningar som läxhjälpare under gymnasiet eller studierna. Anna beskriver det som en slags cirkulär rörelse som ingen riktigt planerat för från början,