Nordisk Infrastruktur 1
JÄRNVÄG – Norrbotniabanan ska inte avslutas i Ske
llefteå och pausas i tolv år. Hela banan ska förverkligas nu, förtydligar Lorents Burman i Sveriges Radio P4 Västerbotten. I april antar riksdagen den kommande infrastrukturplanen som reglerar statliga satsningar på infrastrukturområdet. Fram till dess är framtiden oviss för sträckan Skellefteå-Luleå. n Norrbotniabanegruppens projektledare Elisabeth Sinclair berättar att Norrbotniabanan möjliggör för tyngre och längre tåg, och minskade transportkostnader med upp till 30 procent. Foto: Norrbotniabanegruppen etapp mellan Umeå och Skellefteå trots att hela finansieringen på runt 13 miljarder kronor för sträckan inte är löst. Samma månad togs det första högtidliga skoptaget och när Lena Erixon, generaldirektör vid Trafikverket, intervjuades av Elisabeth Sinclair vid ceremonin såg hon en ljus framtid för det svenska järnvägssystemet. – Huvuddelen av de investeringar som ligger i nationella planen är knutet till järnvägen, och vi ser en kraftig ökning av satsningar på järnvägen. Det handlar inte bara om nya stora investeringar Lena Erixon, generaldirektör vid Trafikverket, ser en ljus framtid för det svenska järnvägssystemet. Foto: Trafikverket 46 • NORDISK INFRASTRUKTUR NR 1 2021 utan vi moderniserar hela järnvägen med nytt signalsystem och trafikledningssystem. År 2020 inleddes med en stor framgång, men slutade ännu en gång med oro över Norrbotniabanans framtid. Under våren beslutade regeringen att byggstarten för sträckan Dåva–Skellefteå ska tidigareläggas med minst ett år, med ny byggstart mellan 2023 och 2025. På hösten gick byggnationen av första sträckan Umeå-Dåva in i en ny fas med brobyggnation, men i december kom ett dystert besked från Trafikverket. I ett inriktningsunderlag till regeringen gällande den nationella transportplanen som ska börja gälla från och med 2022 har Trafikverket bedömt att det i dagsläget saknas ekonomiska medel för att bygga hela sträckan, och att Norrland dessutom står inför en befolkningsminskning. Myndigheten föreslår därför att järnvägsbytet pausas i Skellefteå, och att trafikstarten på sträckan Umeå-Skellefteå flyttas fram från 2030 till 2034. Beskedet har väckt starka reaktioner i Norrland. – Trafikverket ger en dyster bild av norra Sverige som inte stämmer. I inriktningsunderlaget står ingenting om de gigantiska investeringar som näringslivet gör i norra Sverige just nu eller de tusentals jobb som skapas i Skellefteå och i andra orter, berättar Elisabeth Sinclair för Sveriges Radio P4 Västerbotten. Norrlandskustens kommunalråd, bland annat Skellefteås socialdemokratiska kommunalråd Lorents Burman som också är ordförande i Norrbotniabanegruppen, lämnar under våren remissvar till Trafikverket och sätter press på regeringen att lösa finansieringen av hela sträckan upp till Luleå. Lorents Burman, kommunalråd Skellefteå kommun. Foto: Norrbotniabanegruppen Norrbotniabanan * 27 mil ny järnväg längs Norrlandskusten * 55 mil vägar (allmänna vägar, ersättnings- och servicevägar) ska byggas och cirka 250 broar * Resecentrum planeras i Skellefteå, Piteå och Luleå * Regionaltågsstationer byggs ibland annat i Sävar, Robertsfors, Bureå och Byske * Sträckan Umeå-Dåva planeras öppna för trafik 2024 * Trafikstart för hela etapp ett, Umeå-Skellefteå, beräknas till 2030, men Trafikverket föreslår nu 2034. * Enkelspårig järnväg med mötesstationer, cirka 10:e kilometer. * Möjlig hastighet för tågen blir 250 km/h * 22 godståg och 44 persontåg kommer trafikera järnvägen per dygn * Kostnad för hela banan cirka 29 miljarder kronor (2013-06 år prisnivå) Källa.: Trafikverket Norrbotniabanegruppen Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, Region Norrbotten, Region Västerbotten. Samt näringslivet Boliden Mineral AB, Smurfit Kappa, SSAB EMEA AB, SCA Munksund, Norrbottens Byggmästareförenings Fastighets AB, BILLERUDKORSNÄS, LKAB och Northvolt. Norrbotniabanan AB Region Norrbotten, Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda bildade 2008 det gemensamma bolaget Norrbotniabanan AB.