Nordisk Infrastruktur 1
TUNNLAR Marieholmstunneln byggdes som en sänktunn
el och var och en av de tre tunneldelarna gjöts på plats i en torrdocka innan dockan vattenfylldes och de flytande tunneldelarna transporterades ut i älven för att sänkas. Foto: Kasper Dudzik/Trafikverket Marieholmstunneln, förklarar Stein Kleiven.På båda sidor om älven finns det lokala direktvägar till Marieholmstunneln. På Hisingssidan kan trafiken på Salsmästaregatan köra direkt in i Marieholmstunneln och på fastlandssidan kan trafiken från Gamlestaden köra direkt in i tunneln via rondellen Waterloogatan-Walckesgatan, vilket man hoppas ska leda till minskad trafik på Gamlestadsvägen. Även för lokaltrafiken innebär öppnandet av Marieholmstunneln nya körvägar och busslinjerna 121 och 127, som går mellan Gamlestaden och Volvo/Torslanda, kör genom tunneln. Framförallt bidrar Marieholmstunneln emellertid till att öka robustheten i Göteborgstrafiken. – Marieholmstunneln kommer att avlasta Tingstadstunneln med cirka 50 000 fordon per dygn. Med en ny älvförbindelse minskar också sårbarheten. Händer det en olycka i Tingstadstunneln så kan trafikanter välja Marieholmstunneln och vice versa. Dessutom kommer tillgängligheten till Göteborgs hamn, Norra Älvstranden och industrierna på västra Hisingen att förbättras, säger Stein Kleiven. n FAKTA Marieholmstunneln - Började byggas 23 maj 2013 - Byggdes som en sänktunnel under Göta älv - Byggdes av Züblin Scandinavia AB och Boskalis Sweden AB - Kostade 3,5 miljarder att bygga (i 2009 års prisnivå) - Är knappt 500 meter lång - Väger 250 000 ton (lika mycket som 1 000 blåvalar) - Består av tre sammanfogade tunneldelar (döpta till Göta, Tina och Marie) - Har två tunnelrör, som vardera har en fri höjd på 5,1 meter och en fri bredd på 12,9 meter - Har tre körfält i vardera riktningen - Har en hastighetsbegränsning på 70 kilometer i timmen - Öppnades för trafik den 16 december 2020 - Har en teknisk livslängd beräknad till 120 år På Marieholmssidan är tunnelns mynning målad i samma röda färg som Partihallsförbindelsen, som på grund av sin färg brukar kallas för Röde orm. Foto: Trafikverket NORDISK INFRASTRUKTUR NR 1 2021 • 59