Energigas 1
I korthet energisystem tankar, men det finns möjl
ighet att skala upp till 400- eller 800-liters. – Vi har erfarenhet av att producera både biogas och vätgas. Ska man producera och få mycket energi tror jag mer på biogas, där produktionen är väl beprövad och innebär mindre risker, säger Bo Mattiasson. Teoretisk utvärdering När pilotstudien är klar ska försöket utvärderas. Där kommer Eslövs kommun och energibolaget Kraftringen in i bilden. De är med i projektet för att se hur konceptet ska kunna passa in i det lokala energisystemet. Ulrica Johansson är affärsutvecklare vid Kraftringen. – Projektet är jättespännande och helt i linje med vår strategi. Ett sätt att skapa hållbar energi för framtida generationer. Det kommer inte att finnas ett enstaka energislag som kan lösa vårt behov av förnybar energi. Vi måste se på alla möjligheter för att skapa ett flexibelt och robust energisystem, säger hon. Ulrica Johansson ser möjligheter att använda den producerade gasen som energilager, bland annat för elproduktion. Dessutom finns eventuellt tillgång till spillvärme samtidigt som industrins processvatten tas till vara. – Poängen är just att koppla samman sektorer och hitta synergier för att få till lönsamheten i den här typen av anläggning, säger hon. Ömsesidig nytta Vätgasproduktion från processvattnen skulle kunna kopplas ihop med vätgasframställning genom elektrolys där vatten spjälkas till vätgas och syrgas med hjälp av el. Spillvärmen från elektrolysen kan då användas i vätgasframställningen från processvatten, och det spillvatten som blir kvar efter den produktionen kan användas för elektrolysen. I den teoretiska analysen ingår också att räkna på om vindkraft, eller annan oregelbunden elkraft, kan ingå i systemet. I ett sådant scenario kan exempelvis vätgas och biogas användas som energilager. Gaserna kan sedan omvandlas till el när tillgången på annan elkraft är låg. Kristina Broberg förklarar hur det är tänkt. – Visionen är att etablera en anläggning i närheten av en livsmedelsindustri. Vätgasen och biogasen som produceras skulle sedan kunna användas exempelvis i livsmedelsindustrin eller någon annan industri. Den skulle också kunna värma bostadsområden eller uppgraderas till fordonsgas. Det är viktigt att utreda den här typen av ömsesidig nytta för att se hur vi kan maximera nyttan av de restprodukter som finns, säger hon. SIV ENGELMARK CEDERBORG Vätgasstrategin ska bli verklighet n Det nystartade programmet Vätgasens roll i energi- och klimatomställningen ska göra verklighet av den svenska vätgasstrategin som tagits fram av Energimyndigheten. Strategin innehåller bland annat mål för vätgasproduktion till 2030 och 2045. Vätgasprogrammet, som löper under fyra år, kommer att titta på olika frågor, exempelvis möjligheter och utmaningar att använda vätgasen som en flexibel resurs för elsystemet med allt från säsongslagring till snabb frekvensreglering. Andra exempel är hur vätgas bäst produceras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv i förhållande till användningen, där olika distributionsalternativ och lagringsmöjligheter vägs in. Även säkerhetsfrågor, policy och styrmedel finns med. Energimyndigheten slår i strategin fast att kunskaps- och kompetensutveckling kring fossilfri vätgas är något nytt och delvis okänt för många aktörer. Det gäller allt från tekniska, ekonomiska och juridiska frågor till mer systemövergripande scenarieanalyser. Det nya programmet har utvecklats tillsammans med bland andra Rise, Sweco, Profu, IVL, DNV och KTH. Läs mer: www.energiforsk.se LBG kan ersätta LNG som fartygsbränsle n Inom några år kan det vara fullt möjligt för sjöfarten att byta ut flytande naturgas, LNG, som fartygsbränsle, mot flytande biogas, LBG, från svenska biogasanläggningar. Med en kraftfull utbyggnad av antalet biogasanläggningar i Sverige går det att tiofaldiga den årliga produktionen av LBG fram till 2045. Det visar ett forskningsprojekt som IVL Svenska miljöinstitutet och Chalmers genomfört. Läs mer: f3centre.se/app/uploads/FDOS-28-2022_P50435_SR-220224-1.pdf Storskalig vätgasproduktion med järn n En forskargrupp vid Lunds universitet har lyckats skapa ett vätgasproducerande system med ett järnkomplex som ljusabsorberande färgämne. – Att knyta vätgasframställningen till en fotokatalysator baserat på rikligt förekommande metaller som järn innebär att vi i framtiden skulle kunna producera vätgas billigt och i stor mängd helt fossilfritt med solljus som enda energikälla. Det kommer att behövas för att nå det fossilfria samhället, säger Kenneth Wärnmark, kemiforskare vid Lunds universitet. Lundaforskarna, som nyligen ansökt om patent på sin upptäckt, hoppas på sikt kunna använda den nya lösningen för att producera vätgas för att driva bränsleceller som kan ersätta otympliga batterier i större fordon så som flygplan och båtar. Organiska molekyler ordnar lagring n Existerande tankfartyg, pipelines, cisterner och annat skulle kunna användas för vätgas som lagras i flytande form med hjälp av organiska molekyler. En ny förstudie inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, som drivs av Lighthouse, ska undersöka potentialen för användningen av flytande organiska vätgasbärare inom sjöfarten. En nackdel med vätgas är att den tar stor plats. För att lagras mer effektivt behöver den därför kylas ner i flytande form eller omvandlas till andra vätebärare som ammoniak, metanol eller metan, processer som kräver mycket energi. Det finns dock en annan möjlig lösning som forskare på IVL och Chalmers fått upp ögonen för – vätgas kan också lagras med flytande organiska vätgasbärare, så kallade LOHC (Liquid Organic Hydrogen Carriers). ENERGIGAS NR 2 2022 31