Energigas 1
Infrastruktur › ungefär 45 miljarder. Målet är at
t grävarbetet ska komma i gång under 2025/26 och att nätet ska kunna tas i drift år 2030. Ökad efterfrågan på biogas Utöver ett växande vätgasbehov kommer även efterfrågan och produktionen av biogas att öka. Nordion Energi driver redan ett samarbete med Danmark för gasledningen på västkusten. – Därifrån har vi med oss erfarenheter av kommersiella affärsmodeller, tillståndsprocesser och säkerhetsarbete, säger Hans Kreisel. För att vätgasen i det nya nätet runt Bottenviken ska bli fossilfri krävs en rejäl utbyggnad av fossilfri elproduktion. Vattenkraft finns i regionen och i Finland har en ny kärnkraftsreaktor nyligen tagits i drift. Men det behövs också nya vindkraftparker – både på land och till havs. – Hur det går avgörs till stor del av tillståndsfrågan. Staten måste hantera den, så att kommuner i högre grad ger tillstånd till vindkraftparker, säger Hans Kreisel. Undanröja alla hinder När de svensk-finska planerna på vätgasnätet vid Bottenviken presenterades den 22 april deltog bland annat Sveriges energi- och digitali seringsminister Khashayar Farmanbar. Han poängterade att alla hinder för elproduktion i Sverige nu måste undan röjas. – Vi har redan börjat genom att underlätta för etablering av havsbaserad vindkraft. Vi måste också fortsätta underlätta för vindkraften på land. Det här är en omfattande utmaning som omfattar allt från att korta tillståndstider till att skapa acceptans för ny produktion. Khashayar Farmanbar lyfte också fram vikten av samarbete inom energiområdet. – Det vi ser hända i Ryssland och Ukraina gör det helt avgörande för de nordiska länderna att samarbeta. Det här är ett enormt steg ”Den nya gröna vätgasen kommer att vara en av de viktigaste energi bärarna i framtiden, för industri, transport och för hela energisystemet.” Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister som vi tar. Det som görs i dag är större än vad vi kanske inser. Den nya gröna vätgasen kommer att vara en av de viktigaste energibärarna i framtiden, för industri, transport och för hela energisystemet, sa Khashayar Farmanbar. Två förstudier Förutsättningarna för vätgasnätet runt Bottenviken undersöks nu i två förstudier – en som samordnas av svenska forskningsinstitutet Rise tillsammans med Luleå tekniska universitet samt en vid finska forskningsinstitutet VTT. I början av hösten förväntas båda förstudierna bli klara. I den svenska förstudien, som finansieras av Vinnova, deltar även Invest in Norrbotten, Business Sweden, Linde Gas, Fu-Gen, Lhyfe, LKAB, SSAB, Svenska kraftnät, Skellefteå kraft, Uniper (Sydkraft), ST1, ABB, Fortum, Vattenfall, H2 Green Steel, Liquid Wind, Sweco och Nordion Energi. – Många inser nog inte hur stor omställning vi står inför, och vad som krävs för att vi ska klara klimatmålen. När samhället elektrifieras kommer även vätgas in överallt. Det är jämförbart med den industriella revolutionen på 1800-talet, säger Johan Sandstedt som är forsknings- och affärsutvecklare på Rise. Cecilia Wallmark är ny verksamhetsledare för vätgasinitiativet Ch2ess vid Luleå tekniska universitet: – Vi kommer bland annat att ge indikationer på teknoekonomiska fördelar med en vätgaspipline i jämförelse med mer lokalt producerad vätgas, berättar hon. Ta på ledartröjan Att efterfrågan på vätgas är stor i norra Sverige bekräftas av Nils-Olov Lindfors (C), regionråd i Region Norrbotten. Han menar att vätgasen är otroligt viktig för den industriella utvecklingen i regionen. Det i sin tur driver på befolkningsutvecklingen, vilket är positivt. – Vi är lämpade att ta på oss ledartröjan i den här frågan och vill gärna vara ”front runners” i Europa. Vid de EU-möten jag medverkat i på senare tid verkar det också kunna bli så, säger han. Nils-Olov Lindfors välkomnar förstudierna om vätgasinfrastruktur runt Bottenviken. Han hoppas även att erfarenheter från liknande projekt, exempelvis i Mexikanska golfen, tas med. Viktiga frågor är bland annat hur gasdistributionen kan ske på ett säkert sätt, och hur tillgången på fossilfri el ska säkras. – Som alternativ kan man tillverka och transportera grön ammoniak. En fördel med det är att man vid eventuella läckage snabbt känner lukten, säger han. Andra frågor som forskarna vill titta vidare på är till exempel hur vätgasdistributionen kan fungera på ett bra sätt över landsgränser. Det är ofta nära kopplat till regelverket för elnäten. Annat viktigt är att analysera på vilka platser produktionen av vätgas blir optimal. – Det behövs en smart placering av vätgasproduktionen, så att det även går att ta tillvara spillvärmen. Det man med säkerhet kan säga är att vätgas kommer att bli en mycket större handelsvara för gasbranschen om några år, säger Johan Sandstedt på Rise. MARIE GRANMAR t FAKTA Nordic Hydrogen Route – en lång vätgasledning runt Bottenviken n Investeringskostnad: cirka 36 mil jarder kronor. n Projektplan klar 2023, byggstart 2026, ledning klar 2030. n Vätgasbehov för befintliga industrier i området 2050: cirka 40 TWh. Vätgasbehov för potentiellt nya industrier i området: 25 TWh. Totalt: 65 TWh. n Vindkraftskapacitet i området, både på land och till havs: 2030: cirka 28 GWh. 2040: upp till 47–49 GWh. n Två till fyra gånger mer kostnadseffektivt att transportera vätgas i ledning än el. n Aktörer i projektet som producerar/ använder vätgas: Hybrit (LKAB, SSAB, Vattenfall), H2 Green Steel, Fertiberia, Liquid Wind. n Nya arbetstillfällen 2030: upp till 25 000. Nya arbetstillfällen 2040: upp till 46 000. Källa: Nordion Energi 8 ENERGIGAS NR 2 2022