Energigas 1
Debatt År 2021 blir avgörande för klimatarbetet.
USA går med i Parisavtalet igen och EU höjer klimat ambitionerna. Men ett ensidigt fokus på el- och vätgas räcker inte för att ställa om transportsektorn – alla alternativ till fossila drivmedel behövs. Nu måste Sverige bilda allianser med andra EUländer och proaktivt driva klimatfrågan, skriver Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekreteriatet. Sverige måste driva på i klimatfrågan U Jakob Lagercrantz, vd, 2030-sekretariatet nder sin första dag som president beslöt Joe Biden att återansluta USA till Paris avtalet. Han ska även lansera ett globalt möte kring klimatet inom sina första 100 dagar. Signaleffekten av att USA är med i klimatarbetet igen bör inte underskattas. Inte minst i USA, där progressiva stater som Kalifornien får fria händer att fortsätta sitt miljöarbete. Biogasen räknas där till det renaste drivmedlet. EU är om möjligt än mer intressant. I och med att klimatlagen antogs i december ska klimatmålen till 2030 höjas från 40 till 55 procent. Det är en avsevärd ökning, om än långt ifrån det svenska klimatmålet för transportsektorn. Medan EU siktar på omkring 20 procents klimatreduktion i transportsektorn till 2030, har Sverige beslutat om 70 procent. EU:s höjda klimatambition tvingar fram en revidering av de tongivande direktiven kring transporter och energi. Direktiv som 18 månader senare ska införas i svensk lag – så de berör oss i allra högsta grad. Enligt tidplanen ska förslag till revideringar vara presenterade i juni, men få bedömare tror att det är möjligt. Vi lär se fortsatta förhandlingar under hela 2021. Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: jonas.gustafsson @energigas.se 40 ENERGIGAS NR 1 2021 Så hur påverkar detta Sveriges planer, och biogasen? Biogasen är ett av de biodrivmedel som nämns vid namn i strategier och direktiv, tillsammans med EU:s favorit; el, samt den snabbt växande vätgasen. I EU:s mobilitetsstrategi, Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden, som presenterades i december finns alla de rätta orden. Men de slår samtidigt fast att det till 2030 kommer att finnas 30 miljoner elbilar i EU. Det Vägval. Sverige är ett föregångsland när det gäller omställningen är en tiondel av fordonsparken. Alltså långt ifrån vettiga mål till 2030. Där behövs konverteringar, rena biodrivmedel och biogas samt att biltillverkarna får incitament att öka introduktionen av gas och etanolfordon. Nu är jag inte emot elfordonssatsningar, tvärtom, men jag ser styrkan i att man kompletterar med alla alternativ till de fossila drivmedlen. Precis som vi gör i Sverige. Men det är förändringar på gång. Jag listar fem in tres santa diskussioner som vi vill stärka i närtid. Jag noterar att detta är diskussioner, som i vissa fall inte ens är konkreta förslag. Men det är nu vi ska in och påverka. n I mars 2021 firar vice ordförande Frans Timmermans ettårsdagen av Green Deal, den gröna given. Han har från början sagt att han kraftigt vill skärpa kol dioxidkraven för lätta och tunga fordon. I dag är kraven skärpningar till 2025 och 2030 från 2021 års nivå. Nu ryktas det om nya nivåer, ned till 50 gram för personbilar (2021 gäller 95 gram koldioxid per kilometer). Här har det börjat diskuteras om att gå över till well-to-wheels-data, det vill säga att låta drivmedlets klimatpåverkan tillsammans med drivlinan, definiera utsläppen. Det skapar möjlighet till en allians mellan fordonstillverkare och drivmedelstillverkare, där biodrivmedel hjälper fordonstillverkaren att reducera utsläppen och klara målet. n EU justerar nu den nyss införda WLTP- cykeln för att bestämma nya fordons utsläpp. Det visar sig att även WLTP visar felaktiga resultat, inte minst från laddhybrider. I stället vill man ställa krav på certifiering från verklig körning, med en mätare på bilen.