HBV Magasinet 1
modellen är att det blir mycket enklare att avrop
a. Leverantören kan hjälpa till med att utforma en lösning efter behoven. Nackdelen är att vi stänger ute en hel del leverantörer, menade Ville Gruner. Nästa steg i arbetet är att HBV tillsammans med IVLSvenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta ska fortsätta väga lösningarna DIS och ramavtal för att hitta rätt väg att gå. Målsättningen är att ha allt på plats i slutet av 2021. EFTERMIDDAGENS FÖRE LÄSNINGSPASS INLEDDES med att Kenneth Ahlströ m, energi och miljö chef vid Kopparstaden AB, berättade om hur bolaget arbetat med att bli självförsörjande på el till sina fastigheter. – Vi hade väldigt stor elanvändning när vi drog igång projektet, berättade Kenneth Ahlström. Detta gjorde att Kenneth Ahlström, Kopparstaden AB Kopparstaden 2009 började undersöka vägar att minska förbrukningen och samma år köpte Kopparstaden två egna vindkraftverk. – Jag såg att det fanns en häftig potential att kunna bli självförsörjande på el. Det blev det stora målet och jag satte upp riktmärket att ha uppfyllt det till 2020. För att nå dit innebar det att Kopparstaden behövde skära ner sin förbrukning med omkring 25 procent. – Vi började direkt med att byta ut all utebelysning till LEDarmaturer. Det var vi klara med 2015–2016. Då hade vi också bytt ut den största delen av belysningen i trapphusen till att vara närvarostyrd. – Vi jobbade också med fläktarna i beståndet där gamla remdrivna enheter byttes ut till direktdrivna. Det gav en väldigt fin utväxling där vi halverade energianvändningen. Dessa effektiviseringar i kombination med de två vindkraftverken innebar att målet redan då var uppnått. – Det som jag tycker är häftigt med vindkraften är att den producerar så bra på månadsbasis och vi har som regel ett litet överskott av el som gör att vi får en kreditfaktura från elnätsägaren. – Man måste räkna med att förutsättningarna ändras över tid. Kalkyler längre än fem år framåt blir oftast gissningar. Subventioner och för måner försvinner när målen uppnås så det är ett ekonomiskt vågspel. Men det ger ändå miljönytta och en god känsla att kunna säga att man producerar lika mycket som man gör av med, avslutade Kenneth Ahlström. HBV REDO VISADE DÄREFTER tillsammans med VD Johan Almesjö, verksamhetsutvecklaren Rosanna Jederby, hållbarhetsstrategen Lasse Lundmark och verksamhetscontrollern Olle Wiman hur man ur 24 | HBV-MAGASINET | NUMMER TVÅ 2021 Hållbar? Nej, hållbra, hållbättre, hållbäst! Gustav Stenbeck föreläser. ”Kalkyler längre än fem år framåt blir oftast gissningar.” olika aspekter arbetar med hållbarhetsfrågor. De redogjorde också för den självskattningsenkät för avtalsleverantörer som nyligen genomförts och hur det fortsatta arbetet med den kommer att se ut. Dagens sista föreläsning hölls av Gustav Stenbeck från Gain Sustain. Den tidigare miljöaktivisten som blev riskkapitalist visade på möjligheterna som finns i att integrera hållbarhetsfrågorna i sättet att tjäna pengar. – Att säga att något är hållbart antyder att vi på något sätt nått målet, menade han. Där är vi inte ännu. I själva verket borde vi prata i termer om hållbra, hållbättre och hållbäst. GUSTAV STENBECK BJÖD på en handfull spaningar inom området och menade exempelvis att man inte kan ersätta en produkt med en hållbarare men försämrad produkt och tro att den ska sälja. Han pekade också på att produkten måste vara hållbarhetsbudskapet. Blir varumärket laddat med att vara hållbättre än konkurrenterna så finns betalningsviljan. Men man måste se till att visa upp sina lösningar. – Det man inte pratar om kan folk inte veta om. Så se till att också visa upp det som görs och görs inget i dag så börja i alla fall med det lätta, att snacka om det. Det sätter tonen. Efter Gustav Stenbecks föredrag återstod inte annat än att tacka för uppmärksamheten och avsluta Hållbara dagar i HBVs regi. Förhoppningsvis kommer nästa års upplaga vara möjlig att genomföra tillsammans, inte bara digitalt till sam mans.