Bumsen 1
BRORSANS BETRAKTELSER BLAND FAKTA OCH FAKTOIDER O
rdet ”faktoid” myntades av författaren Norman Mailer 1973 och infördes i Sverige av Martin Kylhammar omkring 2000. Det syftar på en ”sanning”, som alla känner till – men som visar sig vara osann. Västvärldens kanske mest spridda faktoid är, att Eva skulle ha givit Adam ett äpple. Om det står inget i Bibeln. Hon gav honom ”frukt från kunskapens träd”. En annan är uttrycket: ”Elementärt, min käre Watson.” Så sade aldrig Sherlock Holmes. Han sade: ”Elementärt”. En tredje är Woody Allens ”Play it again, Sam”. Tvärt emot vad de flesta tror, fälls repliken aldrig i filmen ”Casablanca”. Hojvärldens mest spridda faktoid är förmodligen, att Moto Guzzis klassiska v-twin från början ritades för ett trehjuligt, terränggående fordon i italienska armén – ”den mekaniska mulan”. I ett tidigt nummer av svenska Classic Bike reder Björn Inge ut begreppen. Motorn till den mekaniska mulan ritades av Micucci, medan v-twinnen ritades av den legendariske konstruktören Giulio Cesare Carcano – mannen bakom den legendariska v-åttan på 50-talet. Som de flesta hojtillverkare hade Guzzi det motigt under det tidiga 60-talet. Därför ritades en v-twin, som man försökte sälja till Fiat för någon liten, sportig bil. Fiat var dock inte intresserade, och projektet såg ut att stanna vid ritningarna. Kort därefter reste emellertid en italiensk höjdare till USA och imponerades av deras polis H-D-maskiner – onekligen lite biffigare än Moto Guzzi Falcone, vars liggande stånkor hade rötter i 1920-talet. Hemkommen fick höjdaren gehör för modernare polismotorcyklar. Guzzi dammade av ritningarna, modifierade konstruktionen för att passa i en hoj och vann upphandlingen. Resten är historia. I Allt om MC 4/2008 jämfördes en välhållen Moto Guzzi V 7, -68, med en lika välhållen BMW R 75/5, -71. 48 Kör försiktigt – och tro inte allt, som skrivs! BROR GÅRDELÖF Det blev dött lopp, och de två ägarna var helt överens om, att den andres maskin var värd all respekt. Något förvånad konstaterade redaktionen, att maskinerna – som båda gått avsevärt längre än 10 000 mil – faktiskt duger utmärkt att åka långt på än idag. En ovanligt envis faktoid var tidigare, att Yamaha FJR1300A skulle behöva en sjätte växel. Omdömet ”surrig i höga farter” kunde hittas nästan var som helst i mc-pressen. Våren 2008 köpte svågern i Torslanda en FJR1300 A av en av mina arbetskamrater i Linköping. Eftersom svågern fått förhinder och hade svårt att hämta hem cykeln, satte jag sonen på min K 1200 RS och mig själv på FJR:en, varpå vi hade en angenäm tredagarsresa till Västkusten och tillbaka. Det tog inte många mil att notera, att vid en given hastighet hade FJR-motorn lägre varvtal på femman, än vad K 1200 RS har på sexan! Förutom den säregna tekniska lösningen har BMW:s liggande, längsmonterade radfyra blivit berömd för sin turbinlika kraftutveckling ända från låga varv – ett av de tunga skälen till, att jag gillar den – men åsikten, att den behöver en sjunde växel, har hittills lyst med sin frånvaro. Utifrån motorns breda effektregister kan man tvärtom tänka sig, att en glesare stegad, femväxlad låda skulle duga utmärkt. FJR-motorn gick lika mjukt och har samma fina låg- och mellanregister – så varifrån kom det envisa tjatet om en sjätte växel? Vanetänkande och inbillning? Hur som helst har FJR1300A numera sexväxlad låda. Yamaha ville måhända få tyst på tjatet? Avslutningsvis kan filosoferas över ”hyperfaktoiden” att ju färre cylindrar, desto bättre lågvarvsegenskaper. Principiellt är det tvärtom! Ju fler tändpulser per vevaxelvarv, desto bättre förutsättningar för goda lågvarvsegenskaper. Feluppfattningen har rimligen uppkommit, för att fler cylindrar möjliggör ett högre effektuttag per given slagvolym. För att uppnå detta offras lågvarvsegenskaperna, men det är då ett medvetet val, när motorn ritas. BMW:s K-maskiner med längsställd vev, Yamaha FJR1300A och Honda Pan European är ypperliga exempel på flercylindriga motorer med mycket fina lågvarvsegenskaper – där Guldvingen och K 1600 intar en egen tätposition. Den, som vill veta mer om faktoider, kan med fördel gå in på hexmaster.com eller köpa böckerna ”Faktoider” (Forum 2008, Månpocket 2009) och ”Fler faktoider” (Forum 2009) av Peter Olausson.