Bumsen 1
NÄRINGSLÄRA FET MAT ÄR SMALMAT ÄTA FETT OCH GÅ NE
R I VIKT Det finns många sätt att gå ner i vikt, en metod är genom att minimera intaget av kolhydrater. Saken var uppe i 5.19 och vår vän Bror Gårdelöf flikar in sina åsikter i ärendet. AV: BROR GÅRDELÖF H uruvida denna text anses ha med hojåkning att göra kan diskuteras, men ekipagets totala vikt – och förarens välmående – har onekligen inverkan på köregenskaperna. I Bumsen 5.19 frågar Johan Ek, om en diet med mycket fett och lite kolhydrater verkligen kan ge viktminskning – och får jakande svar. Redaktören och hans kompis har lyckats bli av med tiotals kilon – och är i stort sällskap. Hur fungerar detta? Svaret bör ligga i biokemin. Våra kroppar består av några hundra miljarder förbränningsmotorer – cellerna. Deras bränsle är kolhydrater och fett. Kolhydrater – olika sockerarter – finns i bland annat spannmål och rotsaker. Fett finns i såväl djur och fisk (lax, sill) som i vissa växter, exempelvis avokado, raps, solrosfrön, majs och oliver. Födoämnenas ”klassiska” energienhet är kilokalorier – kcal – oftast förkortat ”kalorier”. En kalori är den energimängd, som åtgår för att värma ett gram vatten en grad. En kilokalori värmer alltså en liter vatten en grad och motsvarar 4 184 kiloJoule. I vila behöver en person på 70 kg cirka 2 000 kcal per dygn. Hårt kroppsarbete kan öka behovet till 5 000 kcal. Ett gram kolhydrater innehåller fyra kcal, medan ett gram fett innehåller nio. Fett är kroppens effektiva sätt att lagra energi, när sådan finns i överskott. Genom hela människans existens har brist på mat varit avsevärt vanligare än överflöd. Därför är vi genetiskt an24 passade till att tycka om söt och fet mat, som ger kroppen möjlighet att lagra energi – som sedan kan användas, när det blir brist på föda. Björnen är ett uttalat exempel. Den äter sig fet från vår till höst och förbränner sedan fettet i vinteridet. Till skillnad från människan förefaller björnen inte att fara illa av denna viktmässiga jo-jo-tillvaro. Idag har situationen ändrats, så att majoriteten av Jordens befolkning har överskott på föda – om än ofta i form av skräpmat, ”tomma kalorier”. Eftersom vi inte har något genetiskt program, som hindrar oss från att äta för mycket, är fetma idag ett större globalt problem än undernäring – såvitt känt unikt i historien. Enligt ett inslag i SR P1:s ”God morgon, Världen” 5 januari dödar sjuklig fetma – med alla komplikationer – idag fler människor än någon annan sjukdom! Malaria har länge hållit denna föga hedrande förstaplats – men inte nu längre! Kolhydrater är en mycket heterogen grupp. Oraffinerade kolhydrater – som fullkornsprodukter och rotsaker – tar tarmen upp långsamt. Blodsockernivån höjs långsamt och måttligt, vilket ger ett lågt insulinspåslag för att transportera in sockret i cellerna. Facktermen är lågt glykemiskt index, GI. Raffinerade kolhydrater tas upp snabbare. Rent socker, godis och läsk hör till extremerna, men även vitt bröd, konventionell pasta och polerat ris ingår. Blodsockernivån stiger snabbt – högt GI – vilket ger ett kraftigare insulinpåslag för att skicka in sockret i cellerna. Haken är, att insulinets effekt