Bumsen 1
MC-MINNET ETT ANNORLUNDA UPPDRAG DÅ JAG KÖRDE FÖR
WP Få är de som får i uppdrag att vara testpiloter men Jan-Erik fick köra för stötdämpartillverkaren WP. TEXT & FOTO: JAN-ERIK FÄLT T elefonen ringer och hustrun svarar. Det är sonen som ringer ifrån Österrike och frågar om jag skulle kunna ta en vecka ledigt, för de behöver en testförare på WP snabbt och lätt, då den ordinarie hade skadat sig. Det är inte frågan om han kommer, frågan är när, säger hustrun innan hon frågat mig. En bra fru. Sagt och gjort fixade tio dagar ledigt och slängde MC- kläder, stövlar, handskar och hjälm i en stor trunk och startade bilen för färd söderut. Framme i Mattighofen eller rättare sagt Mundefing där WP ligger så träffar jag sonen, som jobbar på utvecklingsavdelningen på stötdämpartillverkaren WP. Jag får ett bensinkort och kvitterar ut en BMW F 800 GS, förhållningsorder, du får inte tvätta hojen, undvik motorvägar och försök att leverera så många mil du kan varje dag. En av de andra testförarna ger mig en tjock roadbook, med en massa fina rutter inlagda. Jag kan vid första blicken på hojen konstatera att gaffelbenen har olika färg bland annat. Bäst att inte fråga varför, man får inget vettigt svar ändå. Nästa morgon upp i ottan, frukost och på med MC-kläderna. Jag styr färden söderut ner mot Salzburg, letar mig på småvägar förbi staden och far vidare ner mot Bischofshofen. Där börjar en av Österrikes bästa hojvägar, (rankad trea i Österrike), vägen går mellan städerna Bischofshofen och Saalfelden. Vägen slingrar sig som en orm och stiger ganska brant, jag låter 800:an jobba för 26 fullt och njuter i fulla drag. Halvvägs till Saalfelden så svänger jag av vägen och letar mig ner på en mindre väg mot Grossglockner. Det är ju ett måste när man kör hoj och är i dessa trakter att ta vägen över Grossglockner, efter att ha kuskat upp och ner för berget ett antal gånger så var det dags att bege sig mot Mattighofen igen. Dag två så styrde jag hojen mot södra Bayern i Tyskland, färden gick på mycket små fina hoj vägar, då jag inte hade någon GPS så gällde vanlig karta och ordentlig planering. När jag närmar mig Ruhpolding så upptäcker jag att en polis BMW hängde på, reflekterade inte speciellt på detta utan jag körde på som vanligt. Plötsligt så körde den om mig och stannade mig. – Du har kört för fort, sade den ene polismannen på knagglig engelska. – Jaha, svarade jag. – Hur kan det komma sig att en svensk kör en motorcykel med Münchenskyltar, frågade polisen. Jag talade då om hur saker och ting låg till med det hela.