Bumsen 1
TOURINGBERÄTTELSE EN FABRIK OLIK VÅR VANA PÅ URAL
FABRIKEN I IRBIT Lars-Erik och Arne tog en tur österut och var bland annat i Ryssland och besökte Ural-fabriken! Vi hänger med! TEXT OCH FOTO: LARS-ERIK HOLMBERG R egnet vräker ner i korta intensiva skurar och det är högst sex grader varmt. Vi kämpar på sönderkörda vägar genom ett oändligt odlingslandskap öster om Uralbergen. Det är den 31 maj 2016, nio dagar sedan vi lämnade Narva i Estland på vår långa resa genom Ryssland, Kazachstan, Ukraina och Belarus. Nyss passerade vi ett potatisland som vi bedömde vara minst 1 000 hektar stort. I den ena änden strävade en potatissättningsmaskin sakta framåt och med den takten gissar jag att föraren kan börja ta upp potatis på samma ställe när sättningen är klar! Generellt är vi förundrade över vilka stora odlingsarealer det finns på det platta landet öster om Uralbergen. Gissningsvis ägs marken av oligarker. Moderna jordbruksmaskiner går på fälten men byarna är slitna och befolkningen ser inte ut att ha det ”fett”! Vi är på väg till Irbit, den lilla stad där Ural motorcyklar tillverkas och i morgon skall guiden Anatoli Vaganov visa oss runt i fabriken och på några motorcykelmuseer. Just nu är vi mest frusna och fikasugna men byarnas schabbiga caféer lockar oss inte, så vi strävar vidare. Kanske är vi lite rädda för stöldrisken, då det utanför varje café står grupper av till synes sysslolösa ungdomar. Solen bryter till slut Arne poserar vid Uralmonumentet. 34 fram, lagom till vår ankomst till Irbit. Vi kör längs huvudgatan och vänder mot hotellet och kan konstatera att detta är en riktig ”håla”. Sönderkörda gator, dåligt underhållna hus och spår efter nedlagda fabriker. Vi hittar inte Uralfabriken, eller Irbit Motorzykli Zavod som den egentligen heter, istället börjar vi söka en mataffär för att handla lite tilltugg till den obligatoriska vodkan vi tar efter varje dagsrutt. Vi hittar en affär där det står en gammal gulmålad URAL-mc som ett monument eller påminnelse om något. Expediten blir förvånad när jag handlar lite torkad och saltad sill och till min stora förvåning lyckas jag locka ut henne för ett foto framför affären. Ryssar är ofta lite reserverade mot främlingar men lyckas man bryta den vallen har de lätt till skratt. Hotellet avviker radikalt från övriga byggnader i Irbit. Nybyggt med hygglig standard och restaurang. Givetvis talar portieren inte ett ord engelska men vi lyckas med hjälp av en rysk voucher, pass och teckenspråk få henne att förstå att vi skall bo där i två nätter. Och inte minst att allt är betalt i förskott! Nästa morgon kommer vår guide