1177

1177 Chefredaktören 1177 Innehåll 1177 Aktuellt i vården 1177 Inspiratören Phia Moström 1177 Lindra hostan 1177 Tema: Gravid - Ett nytt liv på väg 1177 "Jag ser inte direkt fram emot förlossningen" 1177 Prata om din rädsla och oro 1177 Lina fick havandeskapsförgiftning och Hjalmar föddes med akut kejsarsnitt 1177 Aktuellt i vården 1177 Lars lever med schizofreni ATT LEVA MED SCHIZOFRENI V – Jag är väldigt tacks am för familjens stöd. Utan dem vet jag inte hur det hade gått, säger Lars Rehn. + Sök vård Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om du tror att du håller på att utveckla en psykossjukdom. Sök genast vård på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om: • Du hör röster som uppmanar dig att utföra handlingar, som du känner att du inte kan stå emot. • Du är orolig för att du kan skada dig själv, någon annan eller du har tankar på att ta ditt liv. Kontakta din psykiatriska mottagning om du haft en psykos tidigare och märker att du håller på att bli sjuk igen. Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv eller skada sig själv eller någon annan. 1177 4 • 25 Att få en psykos innebär att ens verklighetsuppfattning förändras. Det kan ge vanföreställningar, en känsla av att vara förföljd, övervakad eller utsatt för något skadligt. Andra symtom är hallucinationer och att höra röster och ljud som inte finns. Tankestörningar gör det svårt att tänka och uttrycka sammanhängande tankar. Att känna hopplöshet och få självmordstankar är relativt vanligt. Många får sämre minne, koncentrations- och problemlösningsförmåga. Det är vanligt att bli passiv och få svårt att planera och fatta beslut. – Det är mycket viktigt att söka vård vid tecken på psykos. Snabb vård och rätt behandling ökar chansen att må bättre, säger Sabina Bonde. Till en början kan det bli aktuellt med heldygnsvård. – Då startar behandlingen med ångestlindrande och sömnstödjande läkemedel och man påbörjar en utredning. arje år får omkring 800 personer i Sverige schizofreni. De flesta är mellan 18 och 30 år och många får diagnosen efter att ha vårdats för psykos. – Schizofreni är både den allvarligaste och vanligaste psykossjukdomen, säger Sabina Bonde, överläkare i psykiatri på en specialpsykiatrisk mottagning för unga. Både gener och miljöfaktorer påverkar vem som utvecklar schizofreni. Ärftlighet är en stor riskfaktor, men också stark stress, att ha varit med om svåra upplevelser och att använda cannabis. Sjukdomen kan utvecklas under månader eller år, innan mer akuta symtom uppstår. Tidiga tecken som föregår en psykos kan vara nedstämdhet, ångest, misstänksamhet och att personen börjar dra sig undan. Många får också svårt att fungera i skolan eller på arbetet och kan upplevas som personlighetsförändrade. Därefter brukar många behöva antipsykotiska läkemedel. Om symtomen på psykos inte går över kan det diagnosticeras som schizo freni. – Det som utmärker schizofreni från andra psykostillstånd är både symtomens bredd och varaktighet. Det är en kombination av psykotiska symtom och starkt nedsatt funktionsförmåga. Enligt Sabina Bonde finns det många felaktiga föreställningar om vad sjukdomen innebär, vilket kan skapa onödig oro. – Att personer med schizofreni är farliga för sin omgivning är en vanlig missuppfattning. Många tror också att schizofreni innebär att man aldrig kommer att kunna må bra igen, ha ett jobb och en familj. Hur brukar livet bli? – Det varierar stort. Schizofreni är en sjukdom som de flesta får leva med livet ut. Oftast behövs en kombination av läkemedel, psykologisk behandling och stöd för att klara vardagen. Det är ganska vanligt att ha återkommande psykotiska sjukdomsperioder med hallucinationer, vanföreställningar och nedsatt funktionsförmåga. – I dag finns det effektiv behandling och med tidigt stöd är det många som återhämtar sig och kan få en fungerande och meningsfull vardag. Hur ska man förhålla sig till en person som hallucinerar eller har vanföreställningar? – Psykos är ett väldigt plågsamt tillstånd. Att hävda att upplevelserna inte är på riktigt leder bara till konflikt. Försök bekräfta hur personen mår, visa att du förstår lidandet det innebär. Att vara närstående är ofta utmanande, särskilt om personen saknar sjukdomsinsikt eller inte vill ta emot hjälp. – Det är bra att lära sig hur sjukdomen fungerar och att söka stöd hos andra närstående, säger Sabina Bonde. 1177.se/psykos 19 1177 Så känner du igen kärlkramp 1177 Att vårda en närstående 1177 Anne-Marie vårdade sin man: ”Gör saker för di g själv när möjlighet ges” 1177 TEMA GRAVID 1177 Träna hemma 1177 Alla nyfödda erbjuds läkemedel mot RS-virus 1177 Aktuellt i vården