Bumsen 1
GS Trophy från Touratech. Både under denna helg o
ch även på deltagarnas egen hemmaträning, prioriterades körning. – Vi missade att träna på mycket annat som vi märkte ingick i tävlingsmomenten, säger Ronnie Lundberg. Därför blev resultatet inte så bra som vi hade velat. En topp tio plats hade varit bra, men vi fick nöja oss med fjortonde plats. Under tävlingen i Nya Zealand var Team Nordic starka när det gällde körningen, men vi var mindre bra på att kasta en handske genom en neckbrace på stranden. Vi som team fungerade jättebra, och jag kan stolt kalla min norska och finska teamkompis för bröder efter en sån här upplevelse som vi har delat. Skulle jag göra om en sån här resa om jag fick chansen? Svaret är JA alla dagar i veckan! Tyvärr är GS Trophy ”Once in a life time event”, och jag och Team Nordic är så tacksamma att vi har fått genomföra detta. Allt var perfekt i minsta lilla detalj. BMW Motorrad har verkligen lyckats med ännu ett oförglömligt GS Trophy. – GS Trophy på Nya Zeeland var en välorganiserad tävling och en stor upplevelse för mig, säger Arto Kallioinen. Nya Zeeland är ett vackert land och folk är vänliga, men vänstertrafiken var nytt för mig. Också väldigt roligt att möta BMWriders från hela världen. GS Trophy var min första adventuretur. Jag kan inte tänka mig en bättre start på adventuretouring än GS Trophy, för detta är en fin och unik upplevelse. Team Nordic var ett bra team och vi hade kul tillsammans även om dagarna var långa. Det första vi gjorde på morgonen var att ta ner våra tält och det sista på De tre i Nordic Team på GS Trophy 2020 Ronnie Lundberg, Trollhättan. Yrke: trafiklärare Första gången jag körde en motorcykel var på Skara sommarland. En 80cc cross och jag blev biten direkt. Det finns ingen bättre känsla än att köra på två hjul. Jag började köra motocross när jag var 18 år och körde tre dagar i veckan oavsett väder. Första gången jag körde en BMW GS var 2015 då jag skulle bli mc-lärare. Jag blev fast direkt då den påminde om en STOR motocross, sålde min dåvarande Kawasaki Er6n och köpte två 700 GS. I 2019 köpte jag min drömhoj en BMW R 1250 GS som är ett mästerverk. Nu saknas det bara en 850 GS i samlingen. Jag åkte till GS Trophy kvalet i Lidköping bara med inställningen om att få köra lite motorcykel, jag visste knappt vad detta kval kunde leda till. Väntar fortfarande på att nån ska väcka mig. Mina motorcyklar: BMW R 1250 GS (min lärarhoj), 2 x BMW F 700 GS (övningshoj), KTM 125 Duke (övningshoj), KTM SX250 (motocross). Arto Kallioinen, Hyvinkää i Finland. Yrke: ingenjör Jag har varit aktiv i enduro de sista tjugo åren, och börjat med motorcross i sommar. Har kört trial i väl ett år. I fjor sommar (2019) köpte jag min första landsvägscykel, en BMW F 800 GS som jag också använde i kvalificeringen. Mina motorcyklar: BMW R 1200 GS, urban nineˇT, Beta 390 rr, KTM 450sx-f, Vertigo 300. Ole Christian Kristiansen, Stange. Yrke: elektriker Jag tog körkort för mc 2008, köpte en R6 2009. 2010/2011 började jag se på “Long Way Round” och “Long Way Down”. Då fick jag lust att ha en GS för att utforska grusvägarna i mitt område, och 2012 köpte jag en ny F 800 GS. Den har jag fortfarande, men jag har byggt om och modifierat för gruskörning. Till touring har jag en 2016 R 1200 GSA. Jag har också en endurocykel som är isärplockad för renovering, men jag har ingen cross/enduro bakgrund bortsett från lite körning hemma i skogen. GS Trophy är avsedd för oss amatörer. Jag körde nog mest de första åren 800:an var ny. Från cirka 2014 blev det mycket gruskörning. Har kört några långturer. Till Aten 2014 och Ryssland 2016. Annars är jag med som guide på Adventure Days och GS Meeting. 30 Bumsen 4 2020 kvällen var att sätta upp dem igen efter en lång dag. Det var inte helt lätt för mig. – Själva körningen på specialövningarna tycker jag gick fint, även om jag märkte stor skillnad från första till sista dagen, säger Ole Christian Kristiansen Stange. Körningen mellan specialproven bestod av allt du kan tänka dig av natur. Jag tror att jag såg alla typer av terräng vestlandsfjordar, tropisk skog, sydhavsstränder och palmer, brittiska åsar med får. Vägarna var varierande; hårdgjort med rullgrus/stenskravel på, fjällvägar med 27 (tror jag) vattenpassager på en dag, strandkörning och kurviga asfaltvägar. Två partier jag tyckte väldigt mycket om var dag 4 med körning längs med/uppe på några klippor och dag 5 som startade med en urspolad väg där knytnävsstora stenar låg i dagen flera kilometer framför oss. Då vi startade i GS Trophy i februari, var det över tre månader sedan jag hade kört motorcykel och nu måste rosten bort. Det vi inte gjorde så bra var att tänka ”utanför boxen” under tävlingarna. Reglerna säger vad du inte ska göra, men inte allt det smarta du faktisk kan göra. Jag måste erkänna att jag var ordentligt arg över fjortondeplatsen där och då. Men när man tänker över det, så låg vi ju inte många poäng bakom ett stort land som USA. Allt som allt var Trophy en stor upplevelse! Bara det att komma till NZ för att köra motorcykel i en vecka, det var helt fantastiskt. Och att delta i GS Trophy är något man bara får möjlighet till endast en gång. Om Norden ställer upp med ett lag i en framtida Trophy, så har vi i 2020laget mycket input att ge.