Bumsen 1
Bron Khajou i Esfahan. Just passerat genom sandst
orm. Eskortbyte och 20 mil kvar att köra. lade hela tiden bakåt om några poliser skulle dyka upp och påtvinga mig eskort. Ett tag låg en polisbil framför mig, när jag svängde av huvudvägen, som leder till Teheran, ned mot Bandar Abbas försvann polisen och jag kunde andas ut. Enligt min navigator med karta från OSM kunde jag ta en mindre väg så jag skulle slippa den av långtradare trafikerade stora vägen ner mot hamnstaden. Vägen följde dock inte navigatorn och gick i en ödslig trakt, mötte bland annat vildhundar. Efter ett tag blev jag blev tvungen att stoppa en mötande bilist och med teckenspråk fråga efter Bandar Abbas. Jag njöt dock av att äntligen vara fri och köra som jag ville. Bandar Abbas är Irans och Persiska vikens största hamnstad och har 1⁄2 miljon invånare. Dag 17, 29 april 43 mil. Jag valde att stanna två nätter i staden som jag bekantade mig med under påföljande dag. Varningstext i hotellets hiss i Esfahan. Egentligen hade jag tänkt fortsätta nästa dag upp till Bushehr längre upp i Persiska viken. Jag försökte med hjälp Google Earth hitta lämpliga övernattningsplatser utefter kusten. Fick tag på ett telefonnummer där ingen svarade. Inte heller mitt hotell kunde komma med några förslag. Helt tydligt verkade det vara ett stort företag att köra efter kusten då den egentliga vägen till Bushehr går inne i landet. Jag var dessutom tveksam till att köra sträckan på drygt 75 mil i ökenklimat med cirka 40 °C i skuggan, att övernatta i mitt ”nödtält” i hettan kändes inte så uppmuntrande. Till slut hoppade jag över kuststräckan och valde att köra till Yazd istället. Hårklippning i Yazd, 50 000 Rial, c:a 9 kr. Blir bjuden på fika av trevliga människor. Sätter på mig fleecetröjan då jag fryst tillräckligt. 2 350 m.ö.h. Silk Road Hotel i Yazd. Tidig start mot Yazd. Framför mig har jag nästan 70 mil på bra vägar. Skulle bland annat köra på 2 350 meters höjd. Väl uppe på den höjden var det nog under 20 °C och jag frös. För första gången under resan satte jag på mig fleecetröjan under MC-jackan. Vägen upp till Yazd är spännande och ödslig men tämligen händelselös. En hel del tung trafik och få personbilar. I Yazd tar jag in på Silk Road Hotel i gamla staden. Hotellet är av typen vandrarhem och ett före detta karavanseraj. Dag 19 1 maj 66 mil. Yazd är sevärt så jag tillbringar nästa dag i staden med litet kulturella verksamheter. Besöker Zoroastrian Fire Temple med en eld som brunnit sedan år 470. Klipper håret för motsvarande nio kronor. Fortsätter till Museum of Water som visar hur Yazd försetts med dricksvatten genom tunnlar. BUMSEN 5 – 2015 45 Bumsen 5-15.indd 45 2015-12-06 20.53