Svensk Vattenkraft 1
Marknadsanalys Blir det milt eller kallt? Efter a
tt ha fått viss respit vad gäller de höga elpriserna är vi nu tillbaka på höga nivåer. Sveriges alla elområden priskopplas mot varandra och de norra har även de fått känna på tresiffriga spotpriser. Med decembers kalla temperaturer kan vi inte förvänta oss något större fall utan en generellt hög prisbild. Elpriset i närtid För knappt en månad sen tog en sex veckor lång period av tvåsiffriga spotsiffror slut. Även i de södra elområdena i Sverige, SE3 och SE4, kunde förbrukare åtnjuta låga priser och hämta andan efter en sensommar med skyhöga elpriser. Nu har vintern börjat göra sig påmind med minustemperaturer. Elanvändningen har stigit kraftigt och de stora älvarna i norr är mitt inne i sin isläggning vilket reducerar deras produktion. Det har fått priserna att stiga rejält. Något som det inte talats lika mycket om är att vindkraftsverk kan få problem med isbeläggning vilket helt stoppar deras produktion. Flertalet stora vindparker med en totalt installerad effekt om 1000 MW står stilla och prognoserna över när de kan tas i drift igen skjuts dagligen fram. Då vindkraftsproduktionen är så pass stor del av energimixen får det också en stor effekt på priserna, i detta fall en uppåtrörelse. Den så omdiskuterade kärnkraften har haft vissa bekymmer den senaste tiden. I Sverige så är Ringhals 4 fortfarande ur drift på grund av sin förlängda revision efter att tryckhållaren tagit skada vid ett test och väntas nu inte åter innan 23 februari. Nyligen kom även information att Oskarshamn 3 kommer tas ur drift 9–18 december för att reparera generatorn, och Ringhals 3 kommer tas ur drift 10–11 december för att kontrollera generatorn. Förhoppningsvis ska det inte blir några förlängda driftstopp utöver vad som redan kommunicerats. Den finska reaktorn Olkiluoto 3 som skulle kommit i drift nu i december har också blivit försenad. Man har blivit tvungen att byta ut matarpumparna efter att ha funnit sprickor i dem. Nytt preliminärt datum för full drift är 22 januari, det förutsätter dock att utbytet går enligt plan och att en testperiod kan påbörjas relativt omgående under andra halvan av december. Efter ett par veckor med kraftig nederbörd har vattennivåerna i de svenska och norska vattenmagasinen stabiliserats. Den norska systemoperatören Statnett har på grund av detta reviderat risken för en ansträngd situation i vinter, i deras klassificeringssystem har det gått från en ”stram” till ”normal” situation. Deras syn är därmed att Norges möjlighet att klara vintern utan frånkoppling är som vanligt, i det närmaste obefintlig. Tittar vi istället på den hydrologiska balansen, som inkluderar vattenmagasin, markbundet vatten och snö, så är det inte en lika positiv graf. Senaste utfall kom in på -8,6 TWh och den ser inte ut att förbättras under 2022. De närmaste 3–4 veckorna ser ut att bli något torrare än normalt, och med även kalla temperaturer som får elanvändningen att stiga, så ökar vattenkraftsproduktionen. Den nederbörd som faller gör det nu i allt högre grad som snö och får ändå ingen större effekt på spotpriset förrän våren och sommaren när det börjar töa. Huvudscenariot för kvartalet efter årsskiftet, januari-mars visar att temperaturerna håller sig kring normalt för perioden eller strax över. Nederbördsmässigt ser situationen ut att bli torrare än normalt. De volymer som faller ser ut att göra så i de östra delarna av Norge. Terminspriset Likt spotpriserna så föll även hela terminskurvan tillbaka under hösten. Q1-23 backade ner till cirka 200 euro per MWh i mitten av november, vilket är en halvering mot prisbilden i slutet av september. I hela energikomplexet var känslan god. Gasdepåerna var välfyllda och väderprognoserna indikerade att vintern skulle bli mildare än normalt. När vintern nu gjort sitt intåg visade det sig att åtminstone december inte kommer bli så särskilt mild utan tvärtom kallare än normalt. Den strulande kärnkraften har också den fått marknaden att bli mer nervös för vad som komma skall. Q1-23 är inte tillbaka på dryga 400 euro per MWh, men åtminstone goda 300 euro. Värt att notera är att det är på systemnivå (exklusive elområdeskontrakt). Tyvärr för hela elmarknaden så är elområdeskontrakten extremt illikvida och omsättningen på börsen avseende SE4 är i det närmaste noll. Bränslesituationen som varit tongivande på den europeiska marknaden ser relativt god ut fortfarande. Vintern 2022/2023 bör vara säkrad vad gäller både gas- och kolbehov. Energianvändning i hela Europa har kraftigt minskat och hjälper till att hålla tillbaka några större uttag från lagren. Istället råder en större oro inför nästkommande vinter. Elterminerna Q423 och Q1-24 har fått större fokus och har handlats upp den senaste tiden de också. De båda kontrakten ligger i spannet 160–175 euro per MWh. För att Europa ska ha en god möjlighet att återfylla sina gaslager inför nästa vinter är det av vikt att de inte faller under 200 TWh i slutet av april 2023. Det är den säkerhetsnivå man vill ha för att det i dagens läge ska vara görbart att köpa in tillräckliga volymer, dels via Norge, men framförallt på LNG-marknaden. Så även om vi går en dyr och hård vinter till mötes i år så är läget minst lika ansträngt inför nästa. Observera: Analysen är skriven den 7 december 2022 och baserad på då tillgängliga fakta. Johan Sigvardsson och Gustav Olsson 16 SVENSK VATTENKRAFT #4 2022