Svensk Vattenkraft 1
negativ inverkan på verksamheten eller miljön i s
tort men saknas ett alternativt sätt att uppnå motsvarande elproduktion med lägre miljöpåverkan. Claes Hedenström sa att EU-kommissionen ofta klagar på länderna som brister i att redovisa vilken metod som används för att lägga miljökvalitetsnormen lägre än god ekologisk status. Han redogjorde om ett förslag till stegvis process för utredning om undantag. En studie på Rickelån visar att kostnaderna för åtgärder är 5-8 gånger större än nyttan. Andra sätt att göra el är 20-30 gånger dyrare än existerande elproduktion. Enligt Claes ska kostnaderna vägas mot nyttan. Claes menade att det behövs en transparent metod för detta. Underförstått att det saknas idag. Johan Bladh från Energiföretagen framhöll att det är viktigt att den nationella planen (NAP) genomförs och att pausen bör syfta till att göra verkningsfulla justeringar i de delar som idag inte fungerar tillfredsställande. Regeringen behöver snarast formalisera pausen. Pausen bör genomföras som en ändring av tidsplanen – så att vi alltjämt har en plan. Myndigheter och branschen bör involveras i regeländringarna. Samverkansprocessen har inte fått den betydelse som det är beskrivet i regeringsbeslutet om NAP. Regeringsbeslutet bör lyftas in i vattenverksamhetsförordningen så att syftet med samverkan framgår tydligare enligt Energiföretagen. Vidare ska det finnas en bättre koppling mellan samverkansprocessen och vattenförvaltningen. Vattenmyndigheterna ska följa samverkansprocesserna menar Energiföretagen. Fler vattenförekomster ska KMV-klassas. Vattendelegationerna och länsstyrelserna ska ha energikompetens. I diskussionen före lunch fick Viktor Falkenström frågan om ändringar av regelverk och han föreslår då ett dedikerat kapitel i miljöbalken som handlar om omprövning för nya miljövillkor. Energiföretagen genom Johan Bladh har en försiktigare inriktning som innebär att skruva på nuvarande regler snarare än att ändra i lag. Energiföretagens position är en avvägning mellan regeländringarnas bedömda verkan och tidsåtgång för att implementera dem. Jag ställde frågan om fördelar och nackdelar i lag kontra i förordning och regleringsbrev. Det följde en diskussion om möjligheten att ändra i lag och Viktor Falkenström underströk att det blir tydligare om ändringar görs i lagar snarare än i underordnande regelverk. Vilket fick visst stöd även hos Miljöpartiet genom Marielle Lahti som är jurist. Jonas Bengtsson ställde frågan om hur enad politiken är i avvägningar mellan olika nyttor med vatten. Johan Kling efterfrågade också tydlighet från politiken vad gäller målkonflikter. En diskussion om KMV kom upp. Johan Kling menade att om vi skulle utgå från att de flesta vattenförekomster ska få komma ifråga för utredning om KMV-klassning skulle minst 70 procent av kraftverken omfattas. Men då skulle Sverige avvika i EU menade Johan Kling. Yvonne Björnström från Vattenfall Vattenkraft gav exempel på åtgärder i Rolfsån där ökad elproduktion kombinerats med bättre fiskvandring. Hon sa att pensionsbolagen ställer krav på miljöanpassning för finansiering av vattenkraft. Yvonne berättade om förstudien kring en möjlig återställning av Juktans pumpkraftverk med 530 MWh lagringskapacitet som kan tas ut under hundra timmar. Avveckling i Rickleån var ett tema i presentationen från Skellefteå Kraft. Johanna Normark och Sandra Åström berättade. Det andra temat är effektutbyggnad i ljuset av de stora industrier som etableras i norr. Totalt kan 337 megawatt byggas ut i befintlig vattenkraft i Skellefteåälven. Rengård är ett exempel som det jobbas med nu. Och det finns en plan för effektutbyggnad i fler kraftverk för de närmaste åren. Åtgärder görs i den nedre delen av Rickleån där tre kraftverk i centrala Robertsfors planeras för utrivning. Toni Kekkinen från Fortum fortsatta på temat effekthöjning och har identifierat 524 megawatt för Dalälven och Klarälven tillsammans. Dessutom skulle pumpkraftverk på 170 megawatt byggas. Toni pratade om åtgärder i Österdalälven Sjutmo, Blyberg och Väsa. En massa lösningar har testats som fiskhissar och en hydraulisk lösning; ”fish heart”. Men den blev inte godkänt av fiskevårdsområdena så det blir istället fiskvägar. Prislappen är 370 miljoner kronor mot ursprungligt uppskattat 20 miljoner kronor från en utredning av konsulter. Lina Håkansdotter från H2 Green Steel presenterade de stora planerna på utbyggnad av den process som bygger på direktreduktion med vätgas och ljusbågsugnsbaserad stålproduktionen i Boden – där processen är elbaserad. Det behövs sjukt mycket el säger Lina. Redan till 2025 – 2026 behövs 10 terawattimmar el per år. En stor del av den kommande stålproduktionen är redan såld (1,5 miljoner ton) med kunder som BMW, Mercedes, Electrolux och Miele som några exempel på kunder. De betalar extra för det fossilfria stålet. Fabriken byggs nu och första spadtaget togs redan i somras. Vätgaslager som räcker längre än ett par timmar går inte att räkna hem utan vattenkraftens flexibilitet behövs för en ekonomisk stålframställning. Vegard Petterssen från Energi Norge gav en bild av utvecklingen i Norge. Elöverskottet idag vänds till ett underskott redan från 2030. I Norge är 144 vattenförekomster prioriterade för vattenmiljöåtgärder medan kraven är lägre för de andra vattenförekomsterna vad gäller omprövning enligt vattendirektivet. I den avslutade panelen fick Lina Håkansdotter frågan om det är viktigt med förnybart eller om det räcker med fossilfritt. Lina svarade att många kunder efterfrågar just förnybar el som grund för produktionen, inte minst kunder i Tyskland. Jonas Bengtsson reflekterade över behovet av kontinuerlig el till den gröna stålframställSVENSK VATTENKRAFT #4 2022 21