Svensk Vattenkraft 1
till NAP. 2019 sökte en del länsstyrelser uteslut
a så många som möjligt, nu ska ambitionen vara den motsatta. Även om förändringarna nedan till stor del kan genomföras snabbt tar det förmodligen (minst) två år. Vi har nedan sökt bedöma hur lång tid det kan ta att utreda och genomföra olika åtgärder. Att konstatera att vattenförvaltningen kört omprövningsprocessen i diket behöver inte läggas någon tid på. Nu gäller det att utforma ett nytt regelverk och en ny myndighetsstruktur till gagn för vattenmiljön och de många samhällsintressena av att använda vatten. Pausen måste sannolikt anmälas till EU-kommissionen, samtidigt kan Sverige behöva ansöka om ett (förlängt?) s k tidsundantag. Eventuell kritik från EU-kommissionen kan Sverige leva med. 2. RADIKALA FÖRÄNDRINGAR AV REGELVERKET KRÄVS OCH ÄR MÖJLIGA För att stoppa vattenförvaltningens självsvåldiga agerande och hoten mot ett stort antal vitala samhällsintressen krävs radikala förändringar. Inom ramen för EU-rätten måste svenska lagar och förordningar styra vattenförvaltningen mycket striktare och inte tillåta myndigheters och handläggares egna tolkningar och tillämpningar av vattendirektivet. 2.1 Det nya regelverket samlas i ett nytt kapitel i miljöbalken För att undvika den katastrof som vattenförvaltningen varit på väg att försätta Sverige i måste politiken omgående och radikalt strama upp det regelverk som myndigheterna har att följa. Regelverket måste i allt väsentligt finnas i lagar (riksdagen) och förordningar (regeringen) och inte överlämnas till myndigheternas föreskrifter och vägledningar. För att motverka den nuvarande splittringen i regelverket föreslås att detta samlas i ett nytt kapitel i miljöbalken. Vattenförvaltningsförordningen (VFF) kan finnas kvar, då i på flera punkter i omarbetad form. Möjligen kan också den gamla delen av förordningen om vattenverksamheter (FVV) finnas kvar medan den nya delen (§§ 24 - 47) i omarbetad form läggs in i det nya miljöbalkskapitlet. 2.2 Alla vattenförekomster med eller påverkade av dammar klassificeras som kraftigt modifierat vatten Avgörande är de mekanismer som EU-rätten ger: Kraftigt modifierat vatten (KMV) och undantaget Mindre strängt kvalitetskrav (MSK). Med KMV och därmed God Ekologisk Potential (GEP) respektive MSK får domstolen inte besluta om åtgärder som hotar vattenverksamheten. 6 SVENSK VATTENKRAFT #4 2022 Kriterier för KMV och MSK, som är i linje med EU-rätten, måste beslutas av politiken, inte av myndigheterna vars tolkningar och tillämpningar strider mot EU-rätten. Kärnpunkten är att fastslå, att endera av kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd ska vara grund för KMV-klassning, och att en damm innebär en Väsentlig Ändring av Fysisk Karaktär. SVAF har i flera år föreslagit att regeringen skulle sätta in detta i VFF 4 kap 3 och 10 §§. SVAF har t o m föreslagit formulering av författningstext. Det viktigaste i det nya miljöbalkskapitlet blir att precisera kriterierna för KMV och MSK så att befintliga vattenverksamheter (som ju inte bara är vattenkraftverk utan även en rad andra samhällsviktiga funktioner) inte hotas av åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Denna punkt är så viktig att den inte ens under en övergångsperiod bör föras in i VFF utan finnas i miljöbalken. På detta sätt blir de av HaV:s föreskrifter och vägledningar som rör vattenkraften onödiga och myndigheten och dess handläggare kan inte längre driva sina egna agendor (nedan föreslås dess¬utom nedläggning av berörda delar av HaV). Detta innebär också en nödvändig utrensning av den godtyckliga "formelexercis" som HaV ägnar sig åt i sina styrdokument. Även den gravt vilseledande s k reglerbidragsrapport från Energimyndigheten (ER 2016:11) utmönstras samtidigt. Det måste klart framgå att det ska finnas ett biologiskt behov av en åtgärd, att den verkligen är kostnadseffektiv för den prognostiserade biologiska nyttan. Kostnadseffektiva åtgärder ska bedömas på lokal nivå utifrån aktuellt referensförhållande och bedömningen ska kunna leda till ändring av klassning och miljökvalitetsnorm. HaV: ”En bedömning av orimliga kostnader är bara meningsfull efter att en kombination av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att nå god status eller potential har identifierats.” Det är alltså inte alltid så att det är de åtgärder som identifierats för att nå normen som är de mest praktiska och kostnadseffektiva att genomföra. Det måste bli slut med dagens fokusering på juridiken, i stället måste vi inrikta oss på hur vi med hänsyn till kostnaderna kan förbättra vattenmiljön, vattenkraften och alla de andra samhällsintressen som beror av vattnet. 2.3 Rättskraften hos äldre rättigheter måste preciseras I det nya miljöbalkskapitlet (alternativt lagen om införande av miljöbalken) måste än tydligare anges att äldre rättigheter gäller och sättas en än tydligare gräns för de beviskrav myndigheter och nu också domstolar ställer. Riksdagens beslut att anta propositionen "Vattenmiljö och vat-tenkraft" innebar att man ställde sig bakom civilutskottets betänkande med dess mycket tydliga formuleringar om rättskraften hos äldre rättigheter. Ändå har myndigheterna, och nu även markoch miljööverdomstolen, fortsatt att problematisera rättskraften hos urminnes hävd. Man verkar leva kvar i idéer från vattenverksamhetsutredningens båda betänkanden trots att dessa aldrig ledde till lagstiftning. 2.4 Miljömål, inte miljökvalitetsnorm Begreppet miljökvalitetsnorm utmönst