Stenkoll 1
mångfald samheter. Det ger en större trovärdighet
i arbetet för biologisk mångfald om man kan mäta hur den påverkas – både positivt och negativt av olika åtgärder. Man får en möjlighet att se vad som ger bäst effekt på den biologiska mångfalden, säger hon. Tove Hägglund har varit med sedan idéstadiet och är nu projektledare i arbetet för med att förvalta CLIMB, den modell som togs fram för att mäta värden av biologisk mångfald. CLIMB står för Changing Land Use Impact on Biodiversity och lanserades för två år sedan. I projektet, som stöttades av Swedish Mining Innovation, en samverkan mellan Vinnova, Energimyndigheten och Formas, ingick totalt tolv olika bolag och organisationer, däribland SBMI. – När projektet var klart hade vi inte löst hur metoden skulle förvaltas långsiktigt. Därför tog vi kontakt med SIS, som vi såg skulle vara det bästa sättet för en sådan lösning. En standardisering skulle ge CLIMB större tyngd, trovärdighet och långsiktighet. Vi vill lyfta metoden som ett underlag för en standard, där alla som vill får vara med och påverka, för att göra den än bättre. CLIMB är anpassat efter svenska förhållanden, bygger på data som hämtas in från en naturvärdesinventering, som görs enligt en svensk standard SS 199000:2023. Internationellt finns det andra metoder att kartlägga biologisk mångfald. – CLIMB tog tre år att utveckla. Den är inte branschspecifik, utan metoden ska fungera för alla verksamheter och göra det möjligt att göra jämförelser mellan olika branscher. En standard är både en utmaning och en möjlighet, enligt Tove Hägglund. Det är en långsam process, som tar flera år innan den är på plats. – Många vill ha en fungerande metod här och nu. Vi tolv bolag som utvecklat CLIMB kommer se till att verktyget finns tillgängligt minst tre år till, fram till att standarden är klar. Om vi kan återanvända STENKOLL KROSSORDET NUMMER 174 det som redan finns i vår metod kan processen gå snabbare. För ballastbranschen är det viktigt med en standard för att kunna kvantifiera biologisk mångfald. Den ger trovärdighet, jämförbarhet och långsiktighet, betonar Tove Hägglund. SBMI antog nyligen en färdplan för biologisk mångfald. Den handlar initialt mer om att öka antalet åtgärder för att förbättra mångfalden, snarare än att mäta, inventera och sätta mätbara mål. – Det finns absolut ett stort behov av att kunna sätta siffror på biologisk mångfald, på motsvarande sätt som för klimatet. Därför behövs det standardiserade beräkningsmetoder för biologisk mångfald. "Klimatprestanda" handlar om en produkts eller verksamhets klimatpåverkan, till exempel hur mycket växthusgaser den bidrar till att släppa ut. – På samma sätt kan vi kanske få information "Det ger en större trovärdighet i arbetet om man kan mäta hur den biologiska mångfalden påverkas." Tove Hägglund om prestanda även för produkters påverkan av biologisk mångfald. Lisa Sennström, hållbarhetschef på SBMI, välkomnar en svensk standard för biologisk mångfald. – Det finns ett ökat behov och efterfrågan av att mäta biologisk mångfald. SBMI som organisation deltar inte i SIS arbetsgrupp, men vi ser gärna att våra medlemsföretag engagerar sig. Bakom initiativet till en svensk standard för biologisk mångfald och inbjudan till arbetsgruppen står SIS (Svenska Institutet för Standarder). – Vi vill se vilka behov det finns av en sådan standard. Vi har redan en nationell standard för naturvärdesinventering, men metoder för att mäta och utvärdera insatser för biologisk mångfald saknas. Det finns ingen jämförbarhet mellan 33