Stenkoll 1
BI OL OGISK MÅNGFALD EXISTERANDE STANDARDER Det f
inns ett par internationella standarder kring biologisk mångfald. ISO 17298 har lanserats som den första globala standarden som hjälper företag att integrera biologisk mångfald i styrningen – på samma sätt som för klimat och ekonomi. ISO 17620 kallas “Biodiversity net gain” (nettovinst för biologisk mångfald) och bygger ursprungligen på en brittisk standard. Det finns också globala standarder för cirkulär ekonomi. Cirkularitet står högt på agendan inom EU. Där leder SIS ett arbete med att ta fram europeiska standarder inom cirkulär ekonomi. branscher och därmed ingen tillförlitlig kvalitetssäkring, säger Laura Linnala, projektledare för SIS. Varför behövs en standard för biologisk mångfald? – Vi behöver en samsyn och gemensam grund när det gäller biologisk mångfald och att hitta mätmetoder, så vi talar samma språk. Vi ser också allt större efterfrågan från olika branscher på att mäta biologisk mångfald, säger Laura Linnala. Tanken är att inspireras av CLIMB-metoden, men också väga samman det med andra verktyg som finns på området. – CLIMB är störst men det finns flera mät"En standard för att mäta biologisk mångfald bör vara klar senast 2029." Laura Linnala metoder. Vi vill att det ska fungera som standard för alla branscher, därför vill vi ha en så bred uppsättning experter som möjligt i arbetsgruppen. Att ta fram en standard kan vara en tidskrävande process eftersom man behöver nå konsensus i en bred grupp. Något Laura Linnala är medveten om, men i det här fallet tror hon på en snabbare process. – Vi räknar med att en svensk standard tar maxi34 malt tre år att ta fram. Förhoppningsvis går det än snabbare, eftersom vi redan har ett underlag att utgå ifrån, genom CLIMB bland annat. Så en standard för att mäta biologisk mångfald bör vara klar senast 2029. SIS uppmanar organisationer och företag att delta i arbetet med den svenska standarden. Alla intresserade kan kontakta Laura Linnala för mer information. – Standarder blir starkare ju fler intressenter som deltar i arbetet. Alla ska vara överens, men alla får inte som de vill – det blir kompromisser. Och ju större gruppen är desto fler diskussioner blir det, men det är vi beredda på. Standardförslaget ska också ut på offentlig remiss, där alla kan lämna synpunkter. – På sikt kan den svenska standarden tas vidare och bli en global standard. Det finns det exempel på från andra områden. ISO-standarden om Biodiversity net gain är exempelvis en renodlad brittisk standard från början. Hela projektet för en svensk standard för biologisk mångfald finansieras med hjälp av deltagaravgifter från deltagarna i kommittéer och arbetsgrupp. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 174