Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott: Skifferprojekt kan få pris,
Sten K-sten: Johannebergskyrkan
Sten Intervju: Linda Lundin
Sten Tema: Modern kyrkoarkitektur
Sten Projekt: S:t Matteus kyrka
PROJEKT S:T MATTEUS Tillgänglighetsanpassning med
ny granitramp vid entrén mot Dalagatan. Stenhuggaren Philipp Rose från Närkesten bearbetar en solbänk med handverktyg. Vid uppförandet låg S:t Matteus i den tidens fattigkvarter, i dag är det ett av Stockholms mest attraktiva områden. berg, vd för Kyrkans Fastighetssamverkan, KFS. Han understryker att kyrkans behov av nyhuggen sten kommer att vara stort under många år framåt. – Svensk stenindustri kan leva i trygg förvissning om att Svenska kyrkan kommer att vara en stor beställare av svensk sten och restaureringsarbeten i årtionden framåt. Samtidigt skulle vi gärna se att det fanns ett större utbud av svenska stensorter att välja mellan. Många stensorter har försvunnit från marknaden när brotten avvecklats, och det borde borde av både miljö- och kulturhistoriska skäl finnas anledning att se över möjligheten att återuppta brytningen av de stensorter som har använts tidigare. Sven Löfvenberg tar den nyligen påbörjade restaureringen av Storkyrkan i Gamla stan som exempel, där den got ländska sandstenen nu ersätts med den schweiziska rorschachersandstenen, som också används vid den pågående restaureringen av Stockholms slott. – Med tanke på den stora efterfrågan borde det ha funnits tillfälle att ut värdera möjligheten att återuppta brytningen av gotländsk sandsten i större skala, säger han med en indirekt uppmaning till branschen. storkyrkan står nu inför en fullständig fasad- och takrenovering med målet att återskapa det ursprungliga barock utseendet från 1743, gestaltat av dåvarande stadsarkitekten Eric Carlberg. – Svensk kalk används i alla fall i putsen. Där har vi själva varit drivande i att få till stånd svensk tillverkning av kalkputs eftersom det är så viktigt att få rätt nyanser, säger Sven Löfvenberg. åter till S:t Matteus. Det är inte bara sten i fasaden som har bytts ut. Entrétrappan i granit har plockats ned och återmon terats, delvis med ny sten. Detsamma gäller trappans räcken i kalksten. – Samtidigt har det skett en tillgänglighetsanpassning med ramper vid båda entréerna, även den mindre som vetter mot Dalagatan, säger Robert Edman, projektledare på KFS. Även i tornets övre del har gammal kalksten bytts ut mot ny, berättar han. – I övrigt har fönster renoverats, en renoverad ytterbelysning har kommit på plats och urtavlan har delvis fått nytt glas. Restaureringsarbetena knyter an till ”Svenska kyrkan kommer att vara en stor beställare av svensk sten och restaureringsarbeten i årtionden framåt. Samtidigt skulle vi gärna se att det fanns ett större utbud av svenska stensorter.” 22 den närkingska stentraditionen när den nuvarande entreprenören Närkesten förvaltat arvet från Lanna Stenhuggerier. S:t Matteus ligger i en hårt trafikerad korsning och det är tydligt att miljön har inverkat på stenarbetena. Samtidigt påminner tidens nötning om skillnaderna mellan granit och kalksten. – Masverket vid den norra sidan är ett fantastiskt hantverk i granit, som är mer eller mindre intakt efter alla år, säger Sven Löfvenberg. n
Sten Projekt: Rosettfönstret blev altartavla
Sten Projekt: Mobila altare
Sten Historiska projekt: Chapel of Unity, Coventry
Sten Stenpriset: De nominerade 2021
Sten Familjeföretaget: Mysinge Stenhuggeri
Sten Designpriset 2021 till Peder Nilsson
Sten Fråga Stens sakkunniga
Sten Nyheter: Bra år för gravvårdsföretag, tydliga
re riktlinjer för skifferfasader mm
Sten I tiden: Baka på sten
Sten Krönikan: Tomaz Lewander
Sten Marknaden