Sten Omslag: Pål Svensson
Sten Innehåll
Sten Ledare: Vår egen Springsteen
Sten Kort & gott: Zlatan på granit, Stora Hammars
Nya kyrka, Mölle by the Sea, hårda klappar
Sten Stenbrottet: Tossene
Sten Intervju: Ola Melin
Sten Projekt: Frodeparken i Uppsala
Sten Projekt: Bar Central
Sten Porfyr - den kungliga stenen
Sten Projekt: Strömkajen i Stockholm
Sten Porträttet: Pål Svensson – stenprisvinnare 20
16
Sten Intervju: Sven Åke Larson
Sten Projekt: Nya Slussen – stenvalet
PROJEKT SLUSSEN – STENVALET N är Nya Slussen står
färdig – enligt beräkningarna 2025 – kommer svensk granit att vara ett av de mest självklara valen av material som knyter an till historien. Nyprodu cerad smågatsten, kajsten, murar och hällar i olika ytbearbetningar ska knyta platsen till hundratals år av tradition. Utgrävningar har visat att området var stenbelagt långt tidigare än vad man tidigare anat, och materialet har återbrukats vid varje tillfälle då Slussen genomgått en större förändring. De moderna stenarbetena ska fungera som tidsmarkörer. När till exempel nya stödmurar anläggs på Gamla stan- och Södermalmsidorna får respek tive plats styra utformningen I Gamla stan får murarna ett rustikt uttryck som knyter an till den historiska miljön, medan de på Söder får ett slätt. ljust uttryck. Dessutom lutas murarna på Södersidan 5–10 procent för att förstärka känslan av att de är element som tillhör marken. Vid Slusskajen tas höjdskillnaden mellan kaj och gata upp med sittbara gradängsteg av granit, kompletterade med trappor i gångstråken. Hos byggherren Skanska är man förtegen om upphandlingarna. Men allt tyder på att man kan vänta sig en relativt stor variation av svensk granit som speglar branschens sammansättning. Det är heller ingen tvekan om att det här blir den största beställningen av svensk natursten på mycket länge. Det förs många samtal med leverantörerna där man bland annat vill förvissa sig om att de kan säkra behovet som sträcker sig fl era år framåt. Huvudstråken för gång och cykel beläggs med granithällar och betong. När det gäller hällarna pågår diskussioner om vilken tjocklek som är tillräcklig. Det är stora ytor som ska beläggas och skattebetalarnas medel ska användas så eff ektivt som möjligt. K 36 urt Johansson, professor i landskaps utveckling vid SLU Alnarp och specialist på natursten, anser att många överskattar tjocklekens betydelse för hållfastheten. Han hänvisar bland annat till Vinnovaprojektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer och klimatsäkra ” Det är ingen tvekan om att det här blir den största beställningen av svensk natursten på mycket länge. Vi för många samtal.” systemlösningar för urbana ytor som – Det är viktigt att ta hänsyn till och genomfördes för ett par år sedan. – Väljer man 120 i stället för 80 millimeter tar man förstås en mindre risk. Samtidigt visar våra studier att det skulle fungera med 80 vid gång- och cykeltrafi k i kombination med viss lätt biltrafi k. Det är riskfritt att använda de kalkylerade dimensionerna om man följer anvisningarna för övriga delar av överbyggnaden, som bland annat gäller bärlager och förstärkningslager, säger han. Han understryker även behovet av noggrannhet och kontroll, där fi nns ”miljoner att hämta”. beskriva hällarnas geometri. Hållfastheten påverkas av förhållandet mellan längd och bredd. Enligt Johansson är även nuvarande beräkningsformel, som anger tjockleken 80 millimleter, något överdimensionerad. – Vi tittar på detta för att komma fram med säkrare kalkylformler, säger han. Slussen är ett projekt som drar till sig stor uppmärksamhet. Många stockholmare är engagerade och kommer garanterat även att ha starka åsikter om valet av sten – oavsett tjocklek på hällarna. ■
Sten Sevärt: Skånes lapidarium
Sten Krönikan: Rasmus Wærn
Sten Småsten: Hallindens Granit expanderar, naturs
ten bäst i miljöstudie
Sten Forskning: Skifferfasad en miljövinnare
Sten Fråga Kurt & Kai: Fungerar sågade hällar utom
hus?
Sten Marknaden
Sten Medlemsförteckning