GLAS 1
Toppen av L’Aiguille Du Midi, Frankrike. Bergståg
perongen i närheten av Chamonix. Min kunskap på miljöområdet var dock inte lika utvecklad som intresset för just eneergibesparing och affärsmöjligheter som detta ger. Kanske var det anledningen till att jag inte kom ihåg att det i samma EUdirektiv bl a står: ”To honour both its long term comittment to maintain the global temperature rise below 2°C and its commitment to reduce, by 2020, overall greenhouse gas emissions by at least 20 procent below 1990 levels …” Jag hade fortfarande inte sett eller förstått det stora övergripande problemet – det måste minskas på energiförbrukning generellt och det på ett hållbart sätt. Inte nog med detta. Energiförbrukning är bara en liten del av det större problemet – den totala mängd växthusgaser som släpps ut från vårt klot och som ger upphov till ”Global Warming”, avsmältning vid polerna och stora klimatförändringar. Jag såg glaciären i Chamonix smälta Visst hade jag hört om Global Warming. Visst hade jag sett en del effekter av detta, men de hade liksom bara av falnat ut i medvetandet när de röda mailen fyllt skärmen på min PC. I ärlighetens namn måste jag ändå medge, att jag flera gånger tänkt speciellt på en upplevelse i Chamonix för några år sedan, och som där på seminariet i detta sammanhang, poppade upp igen. Verkligheten började komma ikapp. Vi hade åkt off pist med en guide från toppen av L’Aiguille Du Midi, från 3 842 meters höjd och avslutade den fantastiska, nästan dagslånga turen med oförglömliga scenerier längst ner vid glaciärens fot. Väl där nere, skulle vi ta bergståget upp igen och åka tillbaka till Chamonix. Problemet var bara att trappan till perongen där tåget avgick, började nära 50 meter upp på berget. För att ta oss dit fick vi klättra på provisoriska stegar och lejdare. ”Det är glaciären som smält undan dessa nära 50 meter sedan tågstationen byggdes”, förklarade guiden. Synd, snart försvinner väl skidåkningen härifrån också. Vi passerade en skylt där mer gångvänliga trappor och gångvägar ersatt de provisoriska stegarna. På skylten stod det: ”Level of the Glacier 1990”. Med en blick riktad bakåt och neråt, kunde vi tydligt se på bergen i glaciärfåran, hur avsmältningen undan för undan dragit fram och ersatts med erodering … Dags att lämna komfortzonen På seminariet visades många, men speciellt en minnesvärd graf. En komplicerad men tydligt talande graf, med orsakerna till det som gemensamt kallas växthusgaser. Hur stor andel olika sektorer inom industri, byggnader, transporter och jordbruk m m ger, samt vilka gaserna är. Det känns allt mer obekvämt, men viktigt att försöka förmedla detta, att lämna min komfortzon, att försöka beskriva utan allt för mycket fel eller ofullständigheter. Fortsättningen är således enligt bästa förmåga och baserat på min uppfattning samt tolkning med mina nyvunna kunskaper. Förvånansvärt nog var ”direktemissionerna” den största enskilda källan till växthusgaserna med hela 34,6 procent. Direktemissioner är till exempel CH4 (Metangas), som kommer från boskapsuppfödning, där tydligen kor är den boskap som emitterar mest, tonvis med metangas varje dag. Skövling av skog för virkesutvinning eller för att iordningställa odlingsbar mark frigör CO2, som annars lagrats i skogens biomassa och allt organiskt material som dumpats i landfyllnadsmaterial förmultnar och avger också CH4. Hela 76 procent är CO2, 15 procent är CH4 och resterande växthusgaser är mindre delar av andra gaser för att inte gå in på allt för mycket detaljer. Medan växthusgaserna till 34,6 procent är direktemissioner, kommer 25 procent från kol, 21 procent från olja, 19 procent från naturgas och 0,4 procent är annat. Dessa energikällor förbrukas av ett antal sektorer, där industrin slukar mest med sina 29 procent, byggnader tar 18 procent, transporter 15 procent, liksom förändringar av jordens användning, energiförsörjning tar i dag 13 procent och jordbruket 7 procent, saknas är övrigt med 3 procent. Bortsett från direktemissionerna tycks kol och olja vara värst i nämnd ordning. Industri, byggnader, transport och förändringar av jordens användning slukar merparten av den energi som ger växthusgaser vid konsumtion … (En mängd effekter av detta pressenterades utan att jag riktigt kunde ta det till mig.) Omskakad men också uppväckt Omskakad av seminariet hittade jag det gamla EUdirektivet, läste på lite mer och lyssnade bland annat på Vetenskapsradion Klotet 18 april 2018. Härifrån kan nämnas: • Den globala uppvärmningen belystes, speciellt CO2utsläppen och avsmältningen vid polerna. Det förändrar både jetströmmar i luften och till exempel även Golfströmmen mot Skandinavien. • 38 av världens största företag ser nu miljöaspekten som deras viktigaste fråga – omställning och hållbarhet kommer före resultatet. • Nordiska ministermötet fick denna information vid sitt nästa möte. • Sveriges vårbudget innehöll satsningar på ett biogasstöd som utvecklas till utvinning av metangas och ur matavfall och kospillning, stöd för solceller, elcyklar/mopeder och elbåtmotorer, allt för att minska CO2utsläppen. • Vårbudgeten innehåller förutom ekonomiska faktorer och BNP, sedan förra året, 15 ”Gröna Indikatorer” så att miljösatsningar ska kunna följas mätas i effekt. • Världen fick för första gången mer energi från solceller, i effekt mätt, än någon annan enskild energikälla. Detta var väl ändå en del positivt! Skönt! Alarmerande nyhetsrapportering Power House är bra, men varför hörs det inte mer kring sådana? Knappt hade en känsla av lättnad hunnit lägga sig i det undermedvetna och den efterlängtade vårsolen började värma och tina upp tillvaron, förrän TVkanalernas olika nyhetsprogram, nästan dagligen rapporterade om klimatet. Var det inte från Stockholm Environment Institute och att det var bråttom med att hejda klimatförändringarna, kom andra nya rapporter om klimatet samtididigt som skolbrand i Uppsala rapporterades. Det började brinna, i skogar, på flera ställen i Sverige. Samtidigt rapporterades det om katastrofala översvämningar och skyfall i andra delar av världen, inte minst i Italien. Samtidigt slår torka ut Afrikas horn och miljontals människors livsmedelsförsörjning hotas, åter miljontals drabbas i ovanligt kraftiga översvämningar i Sydostasien. Bilars avgaser måste ner med 35 > GLAS 1.2019 / krönikan / 19