GLAS 1
” ASPLUND ARBETADE MED DET INDIREKTA LJUSET. GOLV
ETS LJUSA MARMOR KASTAR REFLEXER PÅ VÄGGAR OCH TAK. Mikael Nädele, arkitekt GÖTEBORGS RÅDHUS Text: Kerstin Wallin Foto: Sören Håkanlind Vid det här laget har Mikael Nädele levt i snart tio år med den berömda byggnaden vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Han är ett med den. Det känns för varje steg vi tar när han visar oss runt. — Du, en glödlampa vid trappan på översta våningen har gått, säger han och hejdar hantverkaren som dyker upp. Inte en repa i panelen, inte en millimeters avsteg från Gunnar Asplunds anvisningar undgår Mikael Nädeles falkögon. Vi kommer upp på andra våningen och stannar vid sittgruppen på den röda mattan. Den ligger rakt. Fel. Asplund ville att mattan skulle ligga snett och det har den gjort i alla år ända tills vän av ordning börjat ”rätta till” den. Mikael pekar på märket på golvet där solen inte kommit åt. Där är beviset på hur Asplund i detalj tänkte ut och regisserade allt. Varsam behandling Göteborgs Rådhus handlar egentligen om två olika epoker i svensk arkitekturhistoria. En första del som ritades 1672 av Nicodemus Tessin den äldre och en senare del, en tillbyggnad, som ritades av Gunnar Asplund mellan åren 1913 och 1937. Här möts 1600 och 1900tal och mötet mellan dessa två separata byggnader har i sig krävt en varsam behandling. Så ingår Mikael Nädele också i den illustra skaran slottsarkitekter, anställda av Statens fastighetsverk. Det betyder att han lever med ett evighetsperspektiv på de byggnader han åtagit sig. Som här en djupdykning i Nicodemus Tessin den äldres vision och en odyssé i Gunnar Asplunds idévärld och utveckling under de år som han arbetade med Göteborgs Rådhus. Flödande och försynt dagsljus Rådhusets olika träslag exponeras i dagsljuset. Asplund var nyutexaminerad arkitekt när han 1913 vann tävlingen om bästa ny och tillbyggnad av Tessins 1600talsskapelse. Intressant är att han några månader senare, vintern och våren 1914, gör den klassiska Italienresan. Särskilt upptagen är han av kolonnaden kring det öppna rummet. Ovillkorligt kommer det upp i minnet när vi vandrar runt ljusgården under arkadens kryssvalv. Lägg därtill ljusintaget från de väldiga fönstren i den modernistiska tillbyggnaden. När Gunnar Asplund 1937 lägger sista handen vid sitt verk har han bland annat gjort succé som huvudarkitekten bakom Stockholmsutställningen, funktionalismens genombrott i Sverige. Göteborgs Rådhus skulle kunna beskrivas som en historia i trä. Det skulle mer än väl räcka för att hålla berättelsen i gång. Ändå är byggnaden, som Mikael Nädele påpekar, ett glashus. För vad skulle de olika exklusiva träslagen, ask, päron, mahogny, teak, Origin pine o s v, vara om inte ljuset fanns. Dagsljuset som flödar in genom de stora glasväggarna eller försynt smyger sig in 24 GLAS 1.2019 / tema: generation glas / >