Nöjesguiden STHLM 1
HON HAR MÖTT SVERIGES BARNSOLDATER Via spel och s
ociala medier rekryteras en ny generation unga till gängen. Juristen och författaren Evin Cetin skildrar hur våldet sprider sig långt bortom förortens gränser. TEXT: LINN KOCH-EMMERY FOTO: PER ENGLUND T rots skärpta straff, införandet av visitationszoner och slopade ungdomsrabatter fortsätter den gängrelaterade ungdomskriminaliteten att öka i Sverige. Antalet ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänks för mord har enligt Åklagarmyndigheten ökat med omkring 2500 procent sedan 2013. Förra året uppgick antalet misstänkta till 395 stycken – varav 124 var under 15 år. Statens åtgärder verkar således bita föga på gängens rekrytering av nya ungdomar. Tvärtom tycks deras metoder bli allt mer strategiska – barnen som rekryteras för att begå brott blir allt yngre och värvas från alla samhällsskikt. Författaren och juristen Evin Cetin har följt den här utvecklingen på nära håll i arbetet med sin andra reportagebok Barnsoldater, som skildrar unga människors liv i skuggan av den organiserade brottsligheten. – När jag släppte min första bok 2022 vred folk på sig när jag använde ordet “barnsoldater”. Jag fick kritik av barnrättsorganisationer för att jag uttryckte mig så. Men nu har vi en verklighet där inte bara några, utan väldigt många barn, är involverade i det här, säger hon. EVIN CETIN ÄR jurist, före detta advokat och har ett förflutet som politiker. Yrkesvalen har baserats på ett personligt kall – hon har alltid brunnit för barnfrågor, kanske för att hon själv från sin uppväxt vet hur avgörande ett skyddande samhälle kan vara för de mest sårbara. Som advokat arbetade hon ofta som målsägarbiträde i mordfall kopplade till gängvåld. Men något skavde – hon upplevde att hennes arbete inte ledde till verklig förändring. Föräldrarna hon mötte sa att det inte spelade någon roll vilket straff den som mördat deras son fick; inget kunde ändå ge dem deras barn tillbaka. – Det kändes som att jag kom in för sent. Jag ville vara med och påverka innan det 22 NÖJESGUIDEN | NR 5, 2025 har gått så långt att barnen hamnar i kistan, säger hon. ÅR 2022 DEBUTERADE hon som författare med Mitt ibland oss, skriven tillsammans med författaren och journalisten Jens Liljestrand. Likt Mitt ibland oss skildrar Barnsoldater gängkriminaliteten inifrån och bygger på intervjuer med människor som på olika sätt fastnat i gängens grepp. Här möter vi bland annat Nasra, som utpressas av sin kriminella pojkvän. Fotbollskillen Filip som börjar langa droger på högstadiet och senare dras in i ett mord. Läraren Kayla som kidnappas och misshandlas efter att ha försökt skydda sina elever. Karim, som berättar om hur hans gäng rekryterar barn via spelet Fortnite. Och Vera, högstadieeleven som grips efter att ha gömt en Glock i familjens källarförråd åt en kille som brukar bjuda henne på hasch. Gemensamt för samtliga livsöden som gestaltas är en känsla av maktlöshet. Trots riktade polisinsatser och lagändringar dras allt fler unga in i de kriminella grupperingarna. Varför misslyckas samhället med att skydda de här barnen? – Vi misslyckas för att vi inte förstår hur strategiska de kriminella grupperingarna faktiskt är. De hittar systemets svagheter. Polisen, socialtjänsten och skolan har blivit duktiga på att punktmarkera barn i riskzonen – då byter gängen taktik och rör sig vidare. Att så många barn nu är misstänkta beror på att polisen gjort ett bra jobb. Men en ny utveckling är att gängen i högre grad försöker rekrytera ”svensk-svenska” barn eftersom de inte övervakas på samma sätt. “Igår fick jag en ung, blond tjej att leverera ett vapen. Vem fan visiterar henne? Hon är ju som en ängel.” ORDEN KOMMER FRÅN Zohail, en av de unga killarna Evin intervjuat i boken. Många tror fortfarande att gängkriminaliteten främst drabbar barn med invandrarbakgrund i förorterna – men det stämmer inte längre, menar Evin. Den har tagit sig in i en helt ny generation ungdomar. I boken framträder en ny bild; hur allt fler “svensk-svenska” barn som gängen själva kallar det – ungdomar från innerstadens välbärgade kvarter och från landsbygden – nu blir en del av gängens nya målgrupp. Det är ett mönster som också bekräftas i flera förundersökningar om mord och mordförsök. – Det är viktigt att vuxna och föräldrar är uppmärksamma på det här. Att tro att gängkriminalitet är något avlägset bara för att man bor i ett tryggt område eller har ett stabilt liv är naivt, säger hon. GÄNGEN ÄR SKICKLIGA på att hitta och utnyttja ungdomarnas sårbarheter. De är också snabba på att hitta och utnyttja nya kommunikationsytor. Idag sker rekryteringen ofta via sociala medier, där ungdomar sedan förs in i krypterade chattar där kriminella uppdrag delas ut till hundratals frivilliga. En kille beskriver hur barn rekryteras via spelet Fortnite. Gängen riktar medvetet riktar in sig på hemmasittande ungdomar genom att logga in vid en tidpunkt när det är skolplikt varpå de börjar bygga relationer. En av ungdomarna Evin intervjuat sätter fingret på det: “Polisen kontrollerar gatorna, men vi kontrollerar sociala medier. Det är där ungdomarna finns”. – Vi är vana vid att föräldrar säger åt sina barn vilken tid de ska vara hemma, vilka de får och inte får umgås med. Men vi har ingen aning om vad de gör på sociala medier eller vilka de chattar med. Vi har inte den kontrollen, och det vet de som jobbar i den kriminella sfären, säger Evin. Du nämner att den digitala världen har blivit en “blind spot”. Hur kan man få bukt på problemet? – Det första handlar om algoritmerna som styr vad barn och unga exponeras för. Lagstiftare borde fundera över det faktum att det idag är möjligt att kommersiellt rikta in sig på specifika barn. Är det exempelvis rimligt att unga via dessa plattformar kan ledas vidare till krypterade chattar? Flera av plattformarna säger att de i dagsläget stoppar mycket olämpligt innehåll – men att de sällan lämnar över den informationen till polisen, iallafall inte i någon större skala. Det är ju bevisning. Lagstiftarens intention borde vara att det innehåll som bryter mot svensk lag också delas till polisen. Plattformarna ser sig själva som företag som förhåller sig till sina egna användarvillkor, men här anser jag att de har ett större ansvar. Så länge så många barn rekryteras via dessa plattformar måste det gå att sätta stopp. I BOKEN MEDVERKAR även föräldrar vars barn rekryterats av gäng – ofta mammor som hört av sig i desperation när de anat att något är fel. Bland dem finns mellanchefen Jenny, vars son Simon grips med ett vapen i en bil, och journalisten Gunilla som flyr till sommarhuset på Gotland med sin son Arvid efter att han ertappats med en väska full av droger. Här finns också föräldrarna till Said och Amir, som till slut ser sig tvingade att ta med sig sina söner till släktingar i Irak när hotbilden i Sverige blir för stor. I slutändan delar mammorna samma kamp för sina barn, oavsett var de bor eller varifrån de kommer, förklarar Evin. Deras verkligheter är lika skyddslösa och sårbara. Det som skiljer dem åt är främst ekonomiska resurser och förmågan att förstå samhället – att kunna läsa, ta till sig information och kommunicera med myndigheter. – Har du bättre ekonomi är det lättare att dra sig ur. Är du fattig och involverad i grova brott ökar risken att du dör. När den svenska mamman från medelklassen ser att hennes son rekryteras, flyttar hon ut med barnet till sommarstugan. När