Nöjesguiden STHLM 1
”ÄR DU FATTIG OCH INVOLVERAD I GROVA BROTT ÖKAR R
ISKEN ATT DU DÖR” Blir du någonsin rädd för din egen säkerhet? – Nej. Jag brukar säga att man bestämmer sig och sen bara kör på. Man gör det man ska göra. Såna frågor brukar jag inte heller vilja kommentera eller svara på, vanligtvis. Vad är det som driver dig? – För mig handlar det om att inget kan tas för givet. Vi har ett ansvar att engagera oss – att upplysa, synliggöra och driva förändring. Barn och ungdomar är väldigt skyddslösa, och jag kan inte bara stå bredvid och titta på. Människan har förmågan att skada samhället men det är också människor som kan skapa förändring. Vi gör hela tiden valet att driva på den förändringen. Det ansvaret går inte att lämna över till någon annan, utan alla måste göra sitt. Boken visar på de komplexa utmaningarna när någon vill lämna den kriminella världen – hur kan man egentligen bryta mönstret och hjälpa ett barn bort från kriminaliteten? – Det är väldigt svårt. En förutsättning för att kunna lämna, och inte riskera att återvända in i kriminalitet, är att komma in i en annan värld och kontext. Att veta att det finns en framtid och en väg framåt med möjligheten till arbete. Att komma långt bort från den kriminella miljön är jätteviktigt. Det handlar mycket om hur avhopparverksamheten funkar. De jag mött behöver också en andra chans trots ett belastningsregister, som idag skapar stora hinder, särskilt när man är ung. Om vi inte släpper in dessa ungdomar i samhället måste vi fråga oss vart de ska ta vägen istället? Vem ger dem en andra chans när de vill lämna? Vem vill hjälpa 24 NÖJESGUIDEN | NR 5, 2025 och vågar? Samhället behöver fundera kring de här frågorna. Vilken typ av konkret förändring vill du se? – Staten måste ta sitt ansvar, helt enkelt. Lagstiftarna måste tänka till – det är det viktigaste. Vi har en ny situation där många barn och ungdomar misstänks och döms, tack vare polisens effektiva utredningsarbete. Vi kommer ha flera tusen barn och ungdomar som har suttit på anstalt eller i fängelse innan de fyllt 20 eller 25. Vad gör det med dem när de kommer ut? Här tycker jag inte att vi är förberedda. Det är ett hot mot samhället om vi inte lyckas rehabilitera dem och få in dem i samhället. Det är lätt att känna hopplöshet när man läser – men hur ser framtiden ut? Finns det några ljusglimtar på horisonten? – Ljusglimtar finns i varje barn som vi lyckas få tillbaka från de kriminella grupperingarna. Men tyvärr ser jag en fortsatt mörk framtid ett tag framöver. Det pågår ett krig om narkotikaförsäljning och morden och skjutningarna är kopplade till det. Det är en central fråga som vi pratar väldigt lite om, men alla som är där ute vet att den är otroligt omfattande. Vi ser det på festerna, på krogarna och på utekvällarna. Det är barn som är med i den transportkedjan. Jag tror inte vi har nått botten än och jag tror tyvärr det kommer bli värre. Vi har ännu inte sett effekterna av det som händer när de här barnen kommer ut igen. Samtalet om rehabilitering av barnsoldater är i princip obefintlig. Vad kan vi som enskilda individer göra för att påverka den här situationen? – Grogrunden för att barn och ungdomar dras in i den kriminella världen är narkotika. Det är ju de “lätta” jobben. Packa, spräng, bevaka. Men också morden som är kopplade till det. Barn kan inte begå avancerad ekonomisk brottslighet. Jag tycker det är viktigt att faktiskt fundera på vad det är man själv gör, om man på något sätt bidrar till narkotikaförsäljningen. Det är en väldigt viktig del. Så är det. Du arbetar med ytterligare ett projekt som syftar till att underlätta situationen för ungdomar i utanförskapsområden. Kan du berätta mer? – Det är en satsning som heter Nästa generation Sverige, där vi förändrar både utbildningen och vägen in på arbetsmarknaden. Vi har infört en ny anställningsmodell, SAO-jobb, där praon ersätts med betalt arbete några timmar i veckan under högstadiet. Jag menar att samhället har ett ansvar att öppna dörrar till arbetslivet för den unga generationen – i dag är det annars framför allt de kriminella gängen som effektivt lyckas rekrytera dem. Jag läste att du även skrivit låttexter i samband med en politisk kampanj för några år sedan. Vilken roll spelar musiken för dig? – Musik betyder väldigt mycket för mig. Den är ett sätt att skildra tillstånd, samhällsutveckling, frustration och glädje. Jag är uppvuxen med kurdiska berättartraditioner, där musik ofta var det främsta sättet att förmedla budskap när läs- och skrivkunnigheten inte var lika utbredd. Så för mig är musik jätteviktigt. Ett samhälle utan kultur och musik riskerar att kollapsa under tyngden av sin egen tomhet. Har du något musik- eller kulturtips du vill ge oss? – Jag skulle säga: lyssna på den musik som ungdomar har pratat om i flera år. Kanske har vi missat att förstå att de i själva verket beskrev just den utveckling vi befinner oss i nu – kanske var det deras sätt att skildra den verklighet de levde i. Slutligen, vem önskar du ska läsa den här boken? – Alltifrån mammor i innerstan till pappor med tonåringar på landsbygden. Beslutsfattare som formar skolan utan att alltid förstå den verklighet som skolan möter. Men också lärare, poliser och andra myndighetspersoner. Framförallt vill jag nå de som tänker att kriminaliteten är invandrarnas fel eller att det här är ett “förortsproblem”– något som händer långt bort från de själva. De hoppas jag läser den här boken. Barnsoldater ges ut via Mondial förlag och är skriven tillsammans med Jens Liljestrand.