Tidningen Energi 1
Nyheter Trafikbeskattningen måste göras om i grun
den, menar Klimatpolitiska rådet. Rapport underkänner regeringens klimatpolitik MILJÖ Regeringen får underkänt för sin klimatpolitik. Med nuvarande politik nås inte netto-nollutsläpp till 2045, enligt Klimatpolitiska rådets årliga rapport. I december presenterade regeringen en handlingsplan för att klara klimatmålen. Men i mars fick man bakläxa av Klimatpolitiska rådet. – Handlingsplanen är full av goda ambitioner, men det står inte när åtgärderna ska göras, av vem och vilka effekter de kan få, säger Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och en av Rådets medlemmar. Just avsaknaden av effektbedömningar betonas flera gånger i rapporten. – Det är inte alltid lätt att beräkna effekter. Men man måste ändå försöka uppskatta effekter. Då har man möjlighet att lära sig. Långsam utveckling Mellan 2003 och 2014 minskade koldioxidutsläppen i Sverige med i snitt 2 procent, men de senaste fyra åren (fram till 2018) har minskningstakten legat på knappt en procent. Med de nu beslutade åtgärderna räknar Rådet med att utsläppsminskningarna fortsätter i långsam takt, totalt cirka 2–3 procent fram till 2023. – Med dagens beslutade åtgärder kommer vi inte att nå målen till 2045. Och det är bråttom – vi kan inte dra ut på tiden. Politiken måste vara framsynt, säger Tomas Kåberger. – Om tio år kanske 50–70 procent av våra bilar är eldrivna. Då fungerar inte det nuvarande beskattningssystemet. Här finns fantastiska möjligheter att göra beskattningen både mer rättvis och klimateffektiv genom ny teknik. Men det krävs att man redan nu börjar utreda hur trafikbeskattningen ska utvecklas. Fokus på genomförandet En positiv satsning som Rådet lyfter fram är regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. – Det är en världsunik uppsättning färdplaner, så här har Sverige en fantastisk möjlighet. Men nu behöver regeringen rikta mer fokus på att genomföra planerna så att företagen får gehör – annars kommer engagemanget avta, säger Tomas Kåberger. JOHAN WICKSTRÖM Läs mer: Rapporten finns på klimatpolitiskaradet.se Ökat tryck för tredje kabel till Gotland De nuvarande elkablarna till Gotland har sedan länge nått maxtaket. Nu driver flera partier på för att bygga en ny kabel. Svenska kraftnät beslutade 2017 att kostnaderna för den planerade anslutningen mellan Gotland och fastlandet inte var samhällsekono10 NR 3 2020 TIDNINGEN ENERGI miskt försvarbara. Men att kabeln inte byggdes hämmar utvecklingsmöjligheterna på ön menar riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) som skrivit en motion om behovet av en tredje elkabel till Gotland. – Öns elnät har i praktiken varit fullt sedan tio år tillbaka. Det bromsar utvecklingen av mera förnybar energiproduktion. Normalt är ledtiderna väldigt långa. Detta samtidigt som dagens två kablar från 1980talet sjunger på sista versen. Därför brådskar det att komma till beslut för att säkra öns elförsörjning framöver. Motionen debatterades den 11 mars i riksdagen och Centerpartiet får stöd i frågan av övriga borgerliga partier samt Vänsterpartiet. De är dock inte i majoritet. Lars Thomsson är ändå optimistisk. – Frågan ligger hos regeringen och det finns numera ett stort tryck i frågan, både hos flera partier, men också hos en rad aktörer på Gotland såsom Försvarsmakten, Region Gotland och Cementa. ANN-SOFIE BORGLUND FOTO:SHUTTERSTOCK