Tidningen Energi 1
Förslag på stopp för elcertifikat VINDKRAFT Reger
ingen föreslår att en stoppmekanism i elcertifikatsystemet införs den 31 december 2021. Därefter får inga nya anläggningar elcertifikat om förslaget genomförs. Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att öka den förnybara elproduktionen i Sverige. Producenter av förnybar el tilldelas elcertifikat av staten samtidigt som elleverantörer är skyldiga att köpa en viss mängd förnybar el, den så kallade kvotplikten. Målen inom systemet har höjts efterhand. Sedan 2012 är elcertifikatmarknaden gemensam med Norge. Målet för den samlade produktionen i båda länderna är 28,4 TWh till 2020. Därtill har Sverige som mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030. Målet uppnås i förtid Den snabba vindkraftsutbyggnaden de senaste åren innebär att 18 TWhmålet dock kommer att uppnås i förtid, redan innan utgången av 2021. Det är bakgrunden till rege ringens förslag till stoppdatum, som presenterades i mitten av mars. Förslaget innebär att inga anläggningar som byggs efter den 31 december ska tilldelas elcertifikat. Samtidigt föreslås att handeln med elcertifikat avslutas 2035 i stället för 2045, som tidigare var målet. Ett tidigare förslag från Energi myndigheten (från 2018) satte stoppgränsen till 2030, och det här är en förbättring jämfört med det, anser Svensk Vindenergi. – Regeringen har lyssnat på branschen och tagit med två av våra tre förslag: stoppmekanismen och att avsluta i förtid. Men vi hade också velat ha med ett tilldelningsstopp som säkrar balansen i systemet, säger Mattias Wondollek, marknadsansvarig på Svensk Vindenergi (nu på Energiforsk). Taket på tilldelade elcertifikat bör uppgå till 696 miljoner elcertifikat, enligt Svensk Vindenergis beräkningar: – När denna volym är uppnådd så bör tilldelningen stoppas, vilket troligen sker runt 2026–2027. Då säkerställs balansen mellan utbud och efter frågan och vi förhindrar att systemet kraschar på grund av överutbyggnad. Idag ligger priserna på elcertifikat på cirka 1–2 öre per kWh och marknaden reagerade i princip inte alls på regeringens förslag. Detta påverkar de befintliga investeringarna i systemet negativt, menar branschföreningen: – Jag tror att vi kommer att få se en hel del konkurser framöver om förslaget genomförs, säger Mattias Wondollek. Tydliga besked krävs Energiföretagen är positiv till tidigareläggningen av stoppdatum. – Det är bra att systemet avslutas tidigare, men förslaget behöver nu snabbt förhandlas klart med Norge så att marknadsaktörerna får tydliga besked. Det finns ju inget egenvärde att hålla detta vid liv längre än nödvändigt eftersom vindkraften står på egna ben, säger Erik Thornström, styrmedelsexpert på Energi företagen. Dock finns det frågor som bör utredas närmare, anser han: – Vi tycker att man grundligare bör utreda hur systemet kommer att fungera när marknaden stängs för nya aktörer. Det krävs en ordentlig uppföljning så att systemet kan avvecklas på ett ansvarsfullt sätt. JOHAN WICKSTRÖM Ökat stöd till solel i vårbudgeten Stödet till solceller ökas på med ytterligare 200 miljoner kronor i regeringens vårändringsbudget som lades fram i april. Vidare ska stödet till produktion av biogas förlängas året ut och tillföras 120 miljoner kronor. Regeringen vill också öka satsningen på elberedskapsåtgärder med 1 miljard kronor. Vindkraftsmålet kommer att uppnås i förtid. Därför införs en stoppmekanism för elcertfikaten. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2020 11 287MW Så mycket ny solelseffekt installerades i Sverige under 2019, en ökning med 70 procent sedan 2018. Totalt finns nu 44 000 nätanslutna solelsanläggningar i landet. Källa: Energimyndigheten Ringhals 1 står still av låg efterfrågan Ringhals 1 skulle ha tagits i bruk efter en månadslång revision i mars-april, men återstarten dröjer till i höst, skriver DN. Orsaken är den låga efterfrågan på el och sjunkande priser. Det innebär att reaktor 1 bara har några få månader kvar i drift. Sedan tidigare är det bestämt att reaktorn stängs för gott den 31 december 2020. Klimatsmarta AIhus byggs i Järfälla I Järfälla, norr om Stockholm, bygger Tornet 300 lägenheter. Här utvecklas en metod för flexibel energiförsörjning som med hjälp av AI vid varje tidpunkt väljer det energislag som ger lägst klimatavtryck, och som förutser behov av lagring och förbrukning av energi. I projektet utreds också möjligheterna att lagra energi från solcellerna i form av vätgas. FOTO: SVENSK VINDENERGI