Tidningen Energi 1
Två aktiva kärnkraftsreaktorer finns i Olkiluoto.
Bygget av den tredje reaktorn, längst till vänster på bilden, har pågått sedan 2005. V Vår analys visar den långsiktiga säkerheten. Janne Mokka, vd, Posiva. 36 NR 3 2020 TIDNINGEN ENERGI årsolen skiner starkt över Olkiluoto, ön i sydvästra Finland där det har producerats el genom kärnklyvning i över 40 år. Den första reaktorn togs i drift 1979, den andra 1982. Bygget av Olkiluoto 3 inleddes 2005 och har kantats av stora förseningar. Förhoppningen är att den nya reaktorn ska börja leverera el våren 2021. Men det är ett annat byggprojekt som har lockat journalister och tv-team från USA, Tyskland, Storbritannien, Danmark, Schweiz och Sverige till Olkiluoto den här dagen. Anläggningen vi ska besöka byggs på en plats som inte nås av solens strålar. – Nu är vi 300 meter under marken, säger Antti Mustonen, forskningschef på Posiva, när vi börjar närma oss vår slutdestination. Tunneln slingrar sig ner i den 1,9 miljarder år gamla berggrunden likt en serpentinväg i ett alplandskap. Även i de här trakterna fanns en gång i tiden en hög bergskedja, Svekofenniderna, men den har för länge sedan eroderats ned. Kvar finns endast berggrunden. På 420 meters djup stannar Antti Mustonen bilen. Det är dags att ta en närmare titt på Onkalo, världens första slutförvar för använt kärnbränsle. Innan vi begav oss ner i det finska urberget stannade vi till vid bygget av inkapslingsanläggningen där det använda kärnbränslet ska placeras in i kopparkapslar före transporten till slutförvaret. Posiva, bolaget som ansvarar för att bygga och driva anläggningarna, använder sig av KBS-3-metoden som har utvecklats av Svensk kärnbränslehantering (SKB). De båda bolagen har ett nära samarbete. KBS-3-metoden innebär att kopparkapslarna placeras i berggrunden och bäddas in i bentonitlera. Tanken är att de tre skyddsbarriärerna – kopparkapslar, bentonitlera och urberget – ska hålla kärnbränslet isolerat i minst 100 000 år. Posiva borrade de första tunnlarna i Onkalo redan 2004 för att kunna göra olika experiment. Bygglovet för det finska slutförvaret beviljades i november 2015. På andra sidan Östersjön jobbar SKB med förberedelserna för att bygga det svenska slutförvaret för använt kärnbränsle i uppländska Forsmark. Men projektet har stött på patrull. När slutförvaret prövades i mark- och miljödomstolen för några år sedan fick SKB bakläxa på sin metod. Domstolen kunde inte godkänna delar