Sommarguiden Dalarna 1
Dalarnas Dalaspråket Det finns säkert en och anna
n som tror att det talas dalmål så fort man kommer till Avesta, på gränsen mellan Västmanland och Dalarna, men riktigt så enkelt är det inte. Till dalmål räknas bara de dialekter som talas i övre Dalarna, medan de som talas i nedre Dalarna kalllas för dalabergslagsmål. En teori är att dalmålet har överlevt sedan fornnordiskan delades upp i svenska, norska och danska, och en betydande anledning till att det överlevt in i våra dagar är att Dalarna aldrig genomgick det laga skiftet, då byar delades upp i enskilda gårdar eftersom vilken typ av mål man talade var kopplat till den by man tillhörde. Gränsen mellan de båda regionerna var, och är fortfarande i viss utsträckning, inte bara språklig utan även kulturell. Det har sitt ursprung i den påverkan som gruvdriften i Falu koppargruva hade på samhällslivet. Förklaringen till detta är att socknarna kring gruvan kontinuerligt påverkades av inflytande utifrån, medan byarna i norra Dalarna i viss mån isolerades både språkligt och kulturellt, med undantag för arbetsvandringarna till Stockholm. De verkliga dalmålen talas idag i 21 socknar i Övre Dalarna, från Gagnef i söder till Älvdalen-Transtrand i norr. Inte minst älvdalskan kan i sin klassiska form uppfattas som ett helt annat språk än svenskan, men under 1900-talet har dialekten närmat sig rikssvenska mer och mer, och flera forskare delar därmed upp den i klassisk, traditionell och modern älvdalska. 2008 beräknades att cirka 2 500 personer kunde tala älvdalska, och ett bevarandearbete pågår, bland annat i skolorna. Exempelvis förstås älvdalska ganska enkelt av islänningar. Språket uppfattas i deras öron som en blandning mellan isländska, lite finska och färöiska. Björn Rehnström är engagerad i föreningen Ulum Dalska, som arbetar för att bevara och stärka älvdalskan. Vad är det som gör älvdalska så svår att förstå? – Det som i vanliga fall kallas dialekter glider ofta mot svenskan, men i älvdalskan bryter man helt språk. Det är dessutom ett väldigt avancerat språk, med helt annorlunda grammatik än i svenskan och prepositioner nästan exakt som i tyskan. Som alla andra språk har älvdalskan lånat in ord, men de böjs enligt det älvdalska mönstret och rätas in. Det finns en stolthet i språket som har överlevt försöken från omvärlden att ändra och utrota språket. Älvdalskan har haft en tuff resa historiskt? – Ja, redan på 1700-talet skrev en tillrest präst i Älvdalen till kyrkan och bad om hjälp att få älvdalingarna att förstå riktig svenska. Ända in på 1900-talet kunde barnen få stryk i skolan om de pratade älvdalska istället för svenska. Det fick barnen att känna att det var något fult och inte önskvärt i samhället, vilket suttit kvar i generationer. De som fick stryk ville inte lära sina barn. 10 ord och uttryck på älvdalska 1. Ur ir eð min dig? Hur mår du? 2. Wenest. Skapligt. 3. Ur ietter du? Vad heter du? 4. Ig ietter Anna. Jag heter Anna. 5. War byddjer du noger? Var bor du? 6. Ig byddjer i Övdalim. Jag bor i Älvdalen. 7. Ig far upi Övdaln. Jag åker till Älvdalen. 8. Sir du brindan? Ser du älgen? 9. Au, au, au ur ruolit amme! Oj, oj, oj så roligt vi har! 10. Ig tytjer um dig. Jag tycker om dig. 44 SOMMARGUIDE