Bumsen 1
let avslutades med att de gav mig flera äpplen, v
ilket i värmen och dammet passade mig utmärkt. Överhuvudtaget var pakistanierna väldigt trevliga och kom gärna litet försynt fram och ville prata med mig och kolla BMW:n. Efter tolv körda mil blev jag för första gången stoppad i en polisspärr. Efter Jacobabad blev vägen asfalterad och livet återvände igen. Stannade vid ett vägfik för att damma av mig och fylla min torra mage med vätska och strax var jag omringad av män, kvinnor såg jag aldrig till utom i de större städerna. Polisen berättade att fyra bomber exploderat i Quetta, mitt mål för dagen. Efter en kort väntan kunde jag köra vidare med eskort. Troligen körde jag ifrån dem för efter en kort stund såg jag dem inte mer. Knappt tre timmar senare ändrade naturen karaktär från stäpplandskap till häftigt bergslandskap med djupa raviner, banditernas område! Här blev en turistbuss överfallen i september 2011 och 26 passagerare sköts. Strax därpå blev jag som förväntat stoppad i en polisspärr drygt 16 mil från Quetta. Nu var det allvar, man berättade att en bomb just sprängts i en polisstation i Quetta. Dessutom hängde det tunga mörka moln framför mig. Jag erinrade mig den rapport jag fått vid starten från Goa att vägen efter Quetta mot Dalbandin var översvämmad och skapade en del problem för gruppen. De hade i alla fall hjälp både fysiskt och psykiskt av varandra. Medan jag väntade på poliseskorten bytte jag om och satte på mig mitt regnställ ovanpå GoreTex-stället. Mitt GoreTex-ställ var ganska bedagat från tidigare vurpor plus att jag i Goa låtit byta jackans blixtlås, fungerade inte längre, till ett vanligt icke vattentätt av metall. Efter ytterligare sex mil hade jag passerat genom störtregnet, nu var vägen översvämmad av häftigt strömmande vatten. Då jag inte hade någon aning om hur djupt vatten BMW:n klarar stängde jag av motorn och med hjälp av tre pakistanier bogserade vi motorcykeln över vattendraget. Stövlarna blev vattenfyllda och vi vadade till knäna i brunt vatten. Motorn startade utan problem och jag fortsatte mot Quetta. Eskorten blev kvar på andra sidan vattnet. Ny eskort mötte mig snart och vid utkanten av Quetta blev det eskortbyte. Nu satt poliserna tryggt i en gammal bepansrad Land Rover. I Quetta ville jag till Bloom Star Hotel dit min eskort tog mig efter att ha frågat mig. Hotellet tar emot utländska gäster 44 BUMSEN 4 – 2015 och har ett väl inhägnat område med polisbevakning. Hotellet är enkelt men rent och har trevlig personal samt kostar bara 67 kr plus frukost. I Quetta är man väl inlåst på hotellet utan chans att slippa ut. Kvällsmat beställdes och strax efter kom en från personalen smygandes och frågade mig tyst om jag inte ville köpa öl till maten. Det passade mig bra men så kostade den fem gånger mer än i Indien. Då Pakistan är muslimskt dricks officiellt inte alkohol. Dag tolv 24 april 39 mil. Första gången polisen visat intresse för mig i Pakistan. ”Kvällsmat beställdes och strax efter kom en från personalen smygandes och frågade mig tyst om jag inte ville köpa öl till maten. Det passade mig bra men så kostade den fem gånger mer än i Indien.” Quetta är huvudstad i provinsen Baluchistan och har knappt en miljon invånare. Staden ligger på en öppen högslätt 1 680 meter över havet och är omgiven av berg som är över 3 000 meter höga. För att kunna lämna Quetta måste tillstånd införskaffas hos myndigheten Home & Tribal Affairs Department i staden. Med detta tillstånd har man tillåtelse att lämna staden dagen efter tillståndets införskaffande. Alltså måste jag kommande dag skaffa tillståndet, vilket är en tidsödande procedur men kostnadsfri. Myndigheten öppnar 09.30 och ligger en kilometer från hotellet, d.v.s. gångavstånd. Jag får dock inte ta mig dit utan att ”security” kommer och hämtar mig. Väl på departementet börjar en långt utdragen process där jag visas från rum till rum för att fylla i olika dokument. Efter fyra timmar blir jag förd till vice departementschefen. Han öppnar med att jag inte får fortsätta utan att jag skall ta ett flyg hem. Ojdå? Men motorcykeln då undrar jag? Skicka den med flyg blir svaret. Till detta nekar jag med argumentet att jag för bara fyra/fem månaders sedan kört samma väg men från Iran och känner till vägen väl. Han berättar vidare att bara en månad tidigare (13 mars) har två tjeckiska flickor på 24 och 25 år kidnappats på vägen mellan Iran och Quetta i närheten av Dalbandin. Jag fortsatte med att min avsikt är att fortsätta på motorcykeln mot Iran. Han föreslog då att jag skulle ta en buss och hänga MC:n bakpå. Även detta avvisades med argumentet att motorcykeln Mi me ba Äntligen dags och porten öppnas snart för avfärd från Al-Dawood Hotel. Regnat kraftigt i bergen och vatten strömmar över vägen. BMW:n leddes över forsen. Fika Fikastopp och blev återigen bjuden på fikat. Fikapaus före Sibi. Beundrarskara. Bumsen 4-15M.indd 44 2015-10-12 23.02