Sten

Sten 1 Sten NOMINERADE STENPRISET Sten MIRAKLET I THORSBERG Sten ÖAR SOM FÖRENAR Sten VINNANDE ÅTERBRUK Sten ÄKTA STAD PROJEKTET SÖDERMALMSTORG, STOCKHOLM Mälartrappan mot glaspaviljongerna ett urbant bergspass där murgröna ska klättra framöver. Bengt-Åke Gustafsson, Skanskas arbetsledare för natursten för markblocket, Anders Liberg, konsult och byggledare för projekt Slussen, Paula MacKenzie, ansvarig landskapsarkitekt på White Arkitekter och Daniel Groop, landskapsingenjör, White. N u händer det igen. Stockholm får ett nytt torg: Södermalmstorg vid Slussen. För ett år sedan öppnades Vattentorget och stockholmarna släpptes ut på den nya stora ytan. Avståndet till Gamla stan hade jämnats ut och plötsligt låg båda områdena nära varann, inte bara i meter utan också i känsla. Södermalmstorg blir ännu en favoritplats i staden. Här finns öppenhet, luftrum och utsikter, tidlösa attraktioner som lockar oss människor. – Det är härligt att komma ut här och upptäcka att det är vackert åt båda hållen. Dels att se ut över Gamla stan, dels se tillbaka på Söders alla vackra fasader, säger Paula Mackenzie, ansvarig landskapsarkitekt på White Arkitekter. Hon visar runt tillsammans med några av Slussens hjältar, de som jobbat länge här, ritat och byggt, alla med stor kunskap om natursten. Anders Liberg är konsult och byggledare för projekt Slussen/Stockholms stad. Bengt-Åke Gustafsson är arbetsledare för natursten för markblocket. Daniel Groop är landskapsingenjör hos White Arkitekter och har jobbat med Slussen sedan 2012. Paula har arbetat med Slussen i 14 år. Anders tar 5:11-tåget från Uppsala till Slussenbygget varje vardag. – Att bara utsätta sig för att gå upp halv fem på morgonen, ta tåget och åka hit, då måste det vara något som lockar och drar. Det gör Slussen. Ett sånt här projekt är one in a life time, säger han medan vi rör oss ut mot torgets centrum, en lutande upphöjd del, som en startramp mot utsikten. Det blåser friskt. – Det är som på en klippa på västkusten, säger Paula, som har sina rötter där, medan en tunnelbana försvinner in under oss. En annan dyker upp ur tunneln och rullar mot Gamla stan. Det är rörelse och trafik, en härligt urban miljö. Paula nämner The Highline Park i New York, en upphöjd järnväg som gjorts om till en avlång park på Manhattan där breda trappor är riktade mot en av de stora gatorna. – Södermalmstorg blir äkta stad. Det är långt till trafiken och det är fin överblick. Här kommer folk att känna sig trygga, säger Paula. Vattnet glittrar på Riddarfjärden. – Det har varit viktigt att säkra utsikten mot Stadshuset, Västerbron, Gamla stan, men härifrån ser vi också Djurgården och hela vägen runt. Det är hänförande, säger Bengt-Åke, också han entusiastisk över bygget. det är förunderligt att få vara med om ett torgs födelse. Ett flera år långt byggvirrvarr bakom stängsel har med ens blivit städat och ordnat, en ny yta ligger öppen. Torget har vuxit fram över tunnelbanan medan den varit i drift, ett logistiskt underverk. Varje natt kom en eller ett par enorma finska stålbalkar på lastbil från Södertälje. Trafikljus fick monteras ner och upp igen. En gigantisk kran lyfte balkarna och lade dem på rad, allt längre ut. Det är torgets fundament, spänt över tunnelbanans spår. Logistiken har varit svårast. – Staden vill störa invånarna så lite som möjligt, och har prioriterat tredje man. Allmänheten förstår nog inte riktigt hur utmanande det har varit att bygga nya Slussen medan trafiken hela tiden pågår. Stadens hjärta måste slå medan det byggts om, säger Anders Liberg. Ingen i gänget kommer riktigt ihåg hur det såg ut här tidigare. Var gick kanten? Vad fanns nedanför? – Kolingen, Kolingsborg, låg där nånstans, säger Bengt-Åke och viftar obestämt med handen. Anders visar var en andra trafikramp gick över vattnet. – Ett antal miljontal kubik är bortschaktade. Den gamla trafikmaskinen Slussen med sina klöverblad är spårlöst borta, nästan lite underligt hur snabbt vi glömmer. Slussen var en plats som de flesta skyndade förbi. Bilvägarna vindlade hit och dit och vi kom aldrig kom upp där vi trodde. På något sätt fungerade det, men trafiken hade övertaget sedan 1930-talet. – Vi fick bort hälften så mycket bro. Förut var det två  31 Sten MOTSTÅNDETS MINNE Sten LEX CEMENTA Sten NOMINERADE DESIGNPRISET Sten BRANSCHPERSPEKTIV