Omtanke 1
AKTUELLT Hur känns det att bli killad fast man in
te vill? Eller göra något som inte känns okej? Då är det viktigt att lära sig säga: Stopp! Min kropp! Digital utbildning om våld Viktiga barnböcker om kroppsintegritet Nu lanserar Rädda Barnen och Bonnier Carlsen två barnböcker på temat ”Stopp! Min kropp!”. Syftet är att lära barn om kroppens värde, och om att säga nej till kroppskontakt som känns fel. Stopp! Min kropp! är ett rikskänt begrepp, både bland barn och vuxna, som tagits fram av Rädda Barnen. Syftet är att barn ska förstå vad vuxna och andra barn får och inte får göra med deras kroppar, och att de ska veta att de alltid kan prata med en vuxen om något obehagligt händer. Det finns ett stort skuggtal kring övergrepp. Många barn som varit utsatta är tysta och vet inte vem de ska prata med och hur. – Barn som varit med om våld och övergrepp dröjer ofta med att berätta. Ofta är deras förklaring ”Jag visste inte vad jag skulle säga”, förklarar Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen, som också har varit med och tagit fram böckerna. När vuxna vågar prata med barn om dessa ämnen, stärks barnen och de får kunskap om att det alltid är okej att vända sig till en vuxen och berätta om dåliga hemligheter. Hjälp att fråga om våld i nära relationer Många som arbetar inom hjälpande yrken tycker det är svårt att fråga sina klienter om våld i nära relationer. I boken Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer ger psykolog och psykoterapeut Liria Ortiz konkreta samtalsverktyg för att hantera den typen av samtal och motivera personen till förändring. – Många gånger är vare sig våldsutsatta eller våldsutövare beredda på att genomföra en förändring. Motståndet kan handla om rädsla för att inte lyckas, tvivel på sin förmåga och oro för att det kanske inte blir bättre. Med MI kan man kartlägga den typen av ambivalenta tankar och känslor och hitta sätt att komma förbi dem. Det gör att MI som metod är mycket väl anpassad för samtal med personer som är utsatta för våld i nära relationer. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 36 | www.ssil.se Basprogrammet om våld mot barn, är Sveriges första digitala utbildning för yrkesverksamma som möter barn och unga i sitt dagliga arbete. Utbildningen är framtagen av Barnafrid, nationellt kunskapscentrum om våld mot barn vid Linköpings universitet. 44 procent av Sveriges skolelever har varit utsatta för någon typ av misshandel av en vuxen inom eller utanför familjen, visar siffror från en nationell kartläggning om våld mot barn. Våldsutsatthet kan leda till traumatisering. Alla professioner som arbetar med barn behöver ha en gemensam baskunskap om att upptäcka, bemöta och agera utifrån barnets rätt till en fredad uppväxt. Basprogrammet är framtaget som en del i regeringsuppdraget Trauma på kartan, skapat av landets ledande forskare och experter för att tvärprofessionellt ge yrkesverksamma som möter barn i sitt dagliga arbete samma grundläggande kunskap. – Med kunskap kan vi göra skillnad. Målsättningen är att alla som arbetar med barn ska ha samma baskunskaper för att upptäcka våld mot barn och skapa ett starkare skydd och stöd i enlighet med Barnkonventionen, säger Laura Korhonen, Centrumchef Barnafrid, Linköpings universitet. Ett mål för Barnafrids uppdrag är att sprida evidensbaserad kunskap som förbättrar det förebyggande arbetet för att skydda och stärka barn. Barnkonventionen blev svensk lag 2020 och det innebär att det ställs ännu högre krav på myndigheter och rättsväsende att tillämpa barnkonventionen i alla beslut som rör barn. – Barn ska inte bära ansvar för att deras rättigheter kränks. Det är vuxnas ansvar att inkludera och involvera barn samt att se till att barns grundläggande rättigheter respekteras – varje dag och vid varje beslut. Det är med stolthet Sverige har Barnafrid, ett nationellt kunskapscentrum om våld mot barn vid Linköpings universitet och vi hoppas att fler länder ska följa efter detta initiativ, säger socialminister Lena Hallengren. Laura Korhonen, centrumchef Barnafrid, Linköpings universitet. Maskrosbarn tilldelas pris Barnrättsorganisationen Maskrosbarn fick ta emot Katarina Taikon-priset vid en ceremoni i Stadshuset. I juryns motivering står bland annat ”Genom att se alla barn och ovillkorligt ställa sig på deras sida stärker Maskrosbarn barns möjlighet till en tryggare uppväxt.” Årets mottagare av Katarina Taikon-priset är barnrättsorganisationen Maskrosbarn och Nyhetsbyrån Järva. Priset instiftades av Stockholms stad 2015 med syfte att uppmärksamma och belöna människorättsförsvarare som genom sitt arbete stärker och skyddar de mänskliga rättigheterna. I juryns motivering för Maskrosbarn står bland annat ”Genom att se alla barn och ovillkorligt ställa sig på deras sida stärker Maskrosbarn barns möjlighet till en tryggare uppväxt. Organisationens engagemang för barns rättigheter och uppväxtvillkor gör skillnaden för många barn i Stockholm, varje år - och verkar därmed i Katarina Taikons anda.” – Jag kan nog inte tänka mig ett finare pris än det här som belönar försvar av mänskliga rättigheter. Det är ett bevis på att det vi arbetar med syns och gör skillnad. Långt ifrån alla barn och ungdomar får det de har rätt till, det är för dem vi kämpar varje dag, säger Maskrosbarns generalsekreterare Elin Hågeby Caicedo. Under våren 2020 släppte Maskrosbarn en rapport i vilken ungdomar berättar om hur det känns att bli utsatt för våld och övergrepp inom hemmets väggar. Barnkonventionen blev lag den 1 januari i år och det är tydligt att alla former av våld strider mot barns rättigheter. Trots detta finns det idag ett otroligt begränsat skydd för dessa barn. Årets SUPERVIKTIGASTE bok! för dig i förskolan