Vellingeposten nr 7 2026 1
30 Vellingepostens vinskola Tidigare har vi publi
cerat fyra delar av vår vinskola. Del 1 - mousserande vin, del 2 - vita viner samt rosé, del 3 - röda viner samt del 4 - dessertviner. Vi får väldigt ofta frågor om hur ”nya världens” viner står sig mot gamla Europa. Som bekant vinns det en uppsjö av viner runtom i världen som man kan köpa i Sverige på utmärkta Systembolaget. Bra exempel är USA, Australien, Chile men också många fler. I nr 5 av Vellingepostens vinskola går vi in och reder ut hela denna snårskog av druvor, olika namn på samma druva, kvalitet m.m. Som vanligt är det Vellingepostens Bertil Wilén som ställer frågorna och Jörgen Magnusson från Munskänkarna som reder ut svaren. Text och bilder: Bertil Wilén Europa mot Nya Världen? Del 5: Vad menas med Gamla Världen respektive Nya världen när det gäller vin? -Gamla världen består i princip av Europa – plus de vinproducerande länderna i Mellanöstern. Det är regioner som har odlat druvor och gjort vin i tusentals år och som fortfarande är hårt styrda av såväl lagar som traditioner. Nya världen består av övriga vinodlande länder, dvs Nord- och Sydamerika, Sydafrika, Kina, Australien och Nya Zeeland. Begreppen har dock börjat ifrågasättas eftersom Nya världen har odlat vin i flera hundra år. Hur är förhållandet med vinproduktion i världen? -När det gäller totalt producerat antal liter vin leder Europa stort. Beroende på vädret alternerar Frankrike och Italien om förstaplatsen tätt följd av Spanien. Så här såg det ut 2024. Europa producerade 135 miljoner hektoliter (1 hektoliter är 100 liter) tillsammans varav hela 45 inom Italien tätt följt av Frankrike med 40 och Spanien 31. Resten av världen med USA i spetsen producerade sammanlagd 73 miljoner liter. Således en urstark prestation av Europa. Men lilla Sverige då? -Ja, vårt klimat har hitintills inte gjort många glada men på senare år har det hänt en del. Totalt hittar vi numera omkring 195 hektar odlingsmark i Sverige med en produktion av cirka 3000 hektoliter, alltså cirka 400 000 flaskor vin. Som jämförelse kan nämnas Bordeaux i Frankrike som producerar miljontals hektoliter. Den dominerande druvan i Sverige är Solaris vilken ger vitt vin. Den serverades i år på Nobelmiddagen till förrätten. Druvan odlades i nordvästra Skåne. Det sägs ju att Europa kan tacka USA för att vi överhuvudtaget har vinplantor kvar efter vinlusens härjningar… -Ja, sjukdomar som är farliga för vinplantor kan slå ut en hel världsdels produktion. Så var fallet i senare delen av 1800-talet när Vinlusen, ursprungligen kallad Phylloxera vastatrix men numera Dactylasphaera vitifoliae, som är en mikroskopisk insekt som angriper vinrankornas rötter. Vinlusens angrep vinrankans rotsystem vilket ledde till att druvorna inte kunde få tillräckligt med näring. Denna sjukdom spred sig snabbt över Europa och förstörde stora delar av de europeiska vinodlingarna. Oj! Då måste vinodlarna ha gått igenom ett ekonomiskt stålbad? -Absolut var det så. Detta hade en förödande inverkan på vinindustrin och resulterade i ekonomisk kris och förlust för många vinproducenter. För att bekämpa vinlusen var det nödvändigt att hitta en lösning. Efter omfattande forskning och experiment upptäcktes att europeiska druvsorter kunde räddas genom att ympa deras stammar på amerikanska rotstockar, som var motståndskraftiga mot vinlusens angrepp. Genom denna metod kunde man återställa vinproduktionen och bevara de ädla europeiska druvsorterna. När vi tittar ut i världen finns det väl samma druva som odlas på flera platser? -Ja, vissa viner av hög kvalitet finns faktiskt såväl i Europa som i Amerika. Ett sådant exempel är druvan Primitivo som ”over there” heter Zinfandel. Den har sitt ursprung i Kroatien och kom till USA under 1800-talet och har sedan dess blivit en av de mest populära druvsorterna i Kalifornien. Zinfandel är en robust druva som trivs i varma klimat och ger hög avkastning. Den passar väldigt bra till kötträtter. På samma sätt förhåller det sig med den berömda druvan syrah som den heter i gamla världen medan resten av världen oftast benämner den shiraz. Tempranillo odlas framför allt i Spanien och ofta inom Riojaområdet. Men den finns även i grannlandet Portugal. Där ingår den ofta i portvin tillsammans med flera andra blå druvor. Fast givetvis under ett annat namn: Tinta roriz. Pinot Noir; I ursprungslandet Frankrike samt i Nya Världen benämns druvan så men i Tyskland och Österrike går den under namnet Spätburgunder eller Blauburgunder. I Italien kallas den däremot oftast för Pinot Nero. Vad skiljer vinodling från Gamla Världen respektive Nya Världen? -Länderna i Europa har ofta ett svalare klimat än Nya världen men har ändå varit förebild för den. Den stora skillnaden är att det finns många fler regler för olika appellationer (skyddade område) i Europa. Det innebär att man inte fritt kan välja vilken druva som skall odlas och vilka druvblandningar som får göras. Tillhör man en viss appellation och vill tillverka vin som ska klassas från appellationen måste man fölFakta: Föreningen Munskänkarna Föreningen Munskänkarna, med sina närmare 30 000 medlemmar, är en av världens största ideella vinprovarorganisationer som utbildar, anordnar vinprovningar och testar viner. Det finns 180 sektioner i Sverige och 12 i utlandet. Malmösektionen har över 900 medlemmar. I Vellinge kommun har Munskänkarna två mycket aktiva klubbar: Sektion Näset i Höllviken samt Skanör-Falsterbo-sektionen. ja alla regler som är uppställda för distriktet i fråga. Druvorna som får användas inom respektive område är oftast de traditionella, lokala sorterna som odlats i generationer. Det är sorterna som passar för klimat, växtplatsen och gastronomin i distriktet. När de flesta vingårdarna planterades i Nya världen (länderna utanför Europa) fanns det inga traditioner eller lagar som styrde verksamheten. De nya vinbönderna arbetade efter eget huvud och använde det bästa från Gamla världen. Eftersom friheten var stor satsade man främst på lättillgängliga viner och vad konsumenterna efterfrågade. Vinstockarna planterades där det var lätt att odla och där jordarna oftast var mer näringsrika än i Gamla världen. Druvorna som planterades var ofta de säkra korten Syrah, Chardonnay och Cabernet sauvignon. Med tiden har odlarna anpassat sina vingårdar då de har insett att alla druvsorter inte trivs lika bra överallt. Ofta har man dessutom ett varmare klimat. Kan du nämna några exempel på skillnader i smaken på vin från Gamla respektive Nya Världen? -Jo, man brukar säga att medan Gamla Världens viner är stramare och mer återhållna så är Nya Världens viner fruktdrivna ofta med inslag av till exempel tropisk frukt. Ett vin från exempelvis Sancerre i Frankrike gjort på sauvignon blanc druvan har en elegant och diskret