Att det svenska va-nätet är ålderstiget och att s
tora investeringar krävs för underhåll och nybyggnation är numer allmänt känt. Men när byggkonjunkturen i Sverige bromsar in finns en möjlig öppning för va-branschen. – Det innebär att vi kan få en större möjlighet att jobba på förnyelse av de befintliga systemen, för det är egentligen där det stora behovet ligger, säger Erik Karlsson, strateg för ledningsnät och tillgångsförvaltning vid Svenskt Vatten. AV ANDERS CARLSSON Branschorganisationen Svenskt Vatten bedömer att Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp har ett årligt investeringsbehov på 31 miljarder kronor. Den årliga investeringstakten ligger runt 20 miljarder Det innebär en årligt återkommande underinvestering på cirka 10 miljarder kronor och en växande investeringsskuld. Ledningsnätet står för det enskilt största investeringsbehovet, 17 miljarder kronor, medan andelen är något mindre för vatten- och avloppsreningsverk, där beloppet beräknas till 14 miljarder kronor. I Sveriges kommuner finns i dag drygt 3 000 vatten- och avloppsreningsverk och drygt 200 000 kilometer ledning, vilket motsvarar cirka fem varv runt jorden. – Vi har en aggregerad situation där en förnyelsetakt av vainfrastrukturen i snitt ligger på á Sveriges va-ledningsnät står enligt branschorganisationen Svenskt Vatten för det enskilt största investeringsbehovet, 17 miljarder kronor, medan andelen är något mindre för vatten- och avloppsreningsverk, där beloppet beräknas till 14 miljarder kronor. På bilden Nykvarns avloppsreningsverk i Linköping. FOTO: JOAKIM SJÖSTRAND FRAMTIDENS VA 2 2024 31