”Bara var tredje kommun har en plan för hur de lå
ngsiktigt ska finansiera nödvändiga renoveringar i sin vatteninfrastruktur” á uppskattningsvis 250 år. På vissa ställen kan en sådan förnyelsetakt vara okej, men rent generellt känns det som vi har någonting att hugga tag i, säger Erik Karlsson. En förklaring till den långsamma förnyelsetakten är att bara var tredje kommun har en plan för hur de långsiktigt ska finansiera nödvändiga renoveringar i sin vatteninfrastruktur. Detta trots att vardagsliv, välfärd och näringsliv är helt beroende av rent dricksvatten och välfungerande avloppsrening. Samverkan viktigt för mindre kommuner Erik Karlsson betonar dock att situationen skiljer sig åt mellan olika kommuner och mellan olika kommunägda va- bolag. – Vi har ju organisationer som är otroligt duktiga på att exempelvis jobba operativt att laga vattenläckor. Förutsättningarna kan skilja sig åt mellan kommunerna beroende på deras storlek. – Vi har full förståelse för svårigheterna för en liten kommun, exempelvis i Västernorrlands inland med jättemycket ledning, att tillföra ny kompetens. Det innebär att det blir en större belastning på den typen av organisationen än vad det är på exempelvis Stockholm. Oftast är det lättare att bygga upp en organisation i en större kommun som jobbar bredare inom uppdraget, säger Erik Karlsson. 32 För att få liknande förutsättningar som de större kommunerna uppmanar Svenskt Vatten de mindre kommunerna att samverka i större utsträckning. – Vi är en bransch som är duktig på att dela med oss av våra erfarenheter. Många kommuner samverkar redan i dag. Uppskattningsvis drygt 100 kommuner sitter dock kvar i egen förvaltning och skulle må bra av att samverka med någon. Men jag tror inte att de nödvändigtvis behöver gå ihop om de har nätverk där de kan dela med sig av sina erfarenheter, bygga upp varandras kompetens och hitta rätt i vad som verkligen bör prioriteras, säger Erik Karlsson. Vad är det mest akuta som behöver göras? – Den ena stora utmaningen är att säkerställa att va-branschen har rätt kompetens att arbeta med va-frågor på ett holistiskt sätt. Det andra är att vi behöver förbättra våra möjligheter till en mer långsiktig ekonomisk planering. Kompetens har länge varit en trång Erik Karlsson är strateg för ledningsnät och tillgångsförvaltning vid branschorganisationen Svenskt Vatten. FOTO: JOHAN BÄVMAN sektion inom va-branschen, men den avtagande byggkonjunkturen kan frigöra kompetens. – Nu har vi möjlighet att säker ställa att vi har resurser att jobba även med den infrastruktur som kanske inte skriker efter förnyelsebehov och vi har en intressant diskussion om att föra över den kompetens som jobbar med att bygga nya system för att i stället säkerställa att vi får en framdrift på förnyelse av va- systemen. Det arbetet innebär också att det finns en tydligare motpart vid investeringarna, säger Erik Karlsson. Så kan chockhöjningar av VA-taxan undvikas Nivån på va-taxan sätts av respektive kommunfullmäktige och den varierar stort. Den procentuella skillnaden mellan taxan i Sveriges billigaste respektive dyraste kommun uppgick 2023 till nästan 500 procent. Fram till 2040 beräknas därför den genomsnittliga VA-avgiften för hushållen att gradvis behöva höjas med 105 procent. För att kunna klara investeringar i va-nätet och undvika chockhöjningar av avgifterna för konsumenterna vill Svenskt Vatten ändra reglerna om balanskrav på tre år i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) till minst tio år. Man vill också att fondering av medel måste tillåtas för både ny- och reinvesteringar. – Vi är otroligt räntekänsliga i vabranschen vilket innebär att vi får stora svängningar i taxan när räntan drar i väg. Därför anser vi att man måste kunna fondera även till reinvesteringar och inte bara nyinvesteringar. Då går det att skapa en större jämnhet i taxeutvecklingen om man exempelvis behöver bygga ett nytt reningssverk eller vattenverk även om man kostnadsmässigt kommer att landa på samma summa, säger Erik Karlsson och fortsätter: – Det är viktigt att skapa ett förtroende gentemot kommuninvånarna och då är det inte bra i fall de upplever att VA-taxehöjningarna blir orimligt stora i en stöt. I stället för att höja taxan 50 procent inför ett år så kanske man kan stega den taxehöjningen på mindre än 10 procent på 5 år. n FRAMTIDENS VA 2 2024