Vid Roslagsvattens blivande avloppsreningsverk i
Margretelund utanför Åkersberga ska slammet behandlas i en pyrolysprocess som leder till att 90 procent av dess ursprungliga volym försvinner. ILLUSTRATION: SKOOG ARKITEKTER – Men det finns redan i dag många försök och forskning som visar att slambiokol utan någon extraaktivering faktiskt kan användas som ett filter. Ännu används slambiokol bara i liten skala. Roslagsvatten deltar för närvarande i flera forskningsprojekt för att testa och utvärdera produkten. Man vill också se över regelverket för hur mycket slam som får läggas på åkermark. Regelverket är skrivet för avloppsslam som har andra egenskaper än slambiokol. Man beräknar den fosforgiva (hur mycket fosfor slammet innehåller) som slammet har genom att analysera mängden fosfor som tillFRAMTIDENS VA 2 2024 förs marken eller en gröda, vanligtvis i jordbruk och trädgårdsodling. – Om fosforn från slambiokol är verkar långsammare och tillgänglig längre, då kanske den inte ska vara underställd samma regler som avloppsslam, säger Aleksandra Lazic. Stort intresse Roslagsvatten kommer att bli pionjärer med att tillhandahålla slambiokol på marknaden. – För att komma igång har vi bland annat startat ett projekt finansierat av Svensk Vatten Utveckling som handlar om en affärsmodell för slambiokol. Men redan nu har vi märkt att det finns ett stort intresse för produkten, säger Aleksandra Lazic. Det första spadtaget för det nya avloppsreningsverket togs i maj, och det blir NCC Sverige som ska uppföra anläggningen i samverkan med Roslagsvatten. Projektet har också fått hjälp med finansiering av Klimatklivet. Anläggningen byggs på samma tomt som det nuvarande avloppsreningsverket som kommer att vara i drift under hela byggtiden. Reningsverket i Margretelund byggs i en första etapp för drygt 57 000 personekvivalenter. – Vi förväntar oss att börja med att driftsätta pyrolysdelen av det nya avloppsreningsverket början på 2026, säger Aleksandra Lazic. n 43