Lokaltidningen Kanalen 1
4 LOKALTIDNINGEN KANALEN I ÖSTERÅKER • NR 7 • VEC
KA 7 • TISDAG 14 FEB • 2023 • ÅRG 28 samhälle &politik Österåkers vision 2040 Enligt en översiktsplan för Österåkers kommun från 2018 beräknas kommunens invånare vara 75 000 år 2040. År 2060 beräknas 90 000 personer bo i Österåker. Befolkningsökningen innebär ett behov av 10 000– 13 000 nya bostäder till år 2040 och ytterligare 4 000–8 000 bostäder till 2060. I snitt byggs nio bostäder per 1 000 invånare per år i Österåker enligt databasen Kolada. Att bygga bostäder runt stationerna längs Roslagsbanan, främst då Åkersberga station, Åkers Runö, Täljö och Rydbo är en prioritering. SOLHÄLLA TRYGGHETSBOENDE förslås få nya lokaler i planprogrammet över Hacksta-Berga. Även Klippans förskola, en av tre förskolor i området, planeras få nya lokaler. STORÄNGSVÄGEN ÄR ETT huvudstråk i området och kan komma att få nya bostäder i en förtätning av stadsgatan. Foto: lina abrahamSSon TIPSA REDAKTIONEN! Du är alltid välkommen att tipsa redaktionen eller skicka in egna texter och bilder. Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta ner texter. E-post: redaktionen@fixmedia.se Så ser visionen för Hacksta-Berga ut Fler bostäder i centrum n ÅKERSBERGA Det centrala området Hacksta-Berga, som sträcker sig från Bergaparksvägen längs Norrgårdsvägen runt till Hackstavägen och Storängsvägen, ska få ett ansiktslyft. I december godkändes planprogrammet för området som bland annat innehåller förslag på 900 nya bostäder. Vid år 2040 ska området Hacksta-Berga vara en ”långsiktigt hållbar, attraktiv och integrerad del av Åkersberga stad som stimulerar till lärande och kreativitet samt upplevs trygg och säker”. Så står det på Österåkers kommuns hemsida om projektet och där framhåller man bland annat att området ska ha grönområden och parker samt attraktiva och trygga gångstråk. I planprogrammet står det även att ungefär 900 nya bostäder ska byggas i området. I planprogrammet går det att läsa att man föreslår att förtäta befintliga markplaneringsytor längs Norrgårdsvägen, Storängsvägen, Bergavägen och runt Alceahuset, vilket innebär att de ytor som finns mellan de befintliga husen kan komma att fyllas med nybyggen. Det föreslås även att viss befintlig bebyggelse rivs och ersätts med nya fastigheter. Detta gäller bland annat Klippans förskola och Kunskapskryssarens förskola då man vill bygga flerbostadshus där de idag ligger. Även Solhälla föreslås få en ny byggnad för att få Bergavägen att upplevas mer som en stadsgata. – Tanken är att den befintliga bebyggelsen ska vara ledande i utformningen av den nya och att kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska bevaras. Ambitionen är att det ska bli en ökad stadsmässighet i området med fler flerbostadshus med lokaler i bottenvåningarna, gröna gårdar och allmänna parkytor. Den nya bebyggelsen ska komplettera den befintliga kvartersstrukturen och placeras i gatulinje, men det är först i detaljplanerna som kraven på utformningen bestäms, säger Maria Bengs, planchef på Österåkers kommun. När nya bostäder byggs inom Hacksta-Berga ska upplåtelseformen vara blandad. Idag finns många hyresrätter på området och man vill även se fler bostadsrätter. I dokumentet står det att ”vidare planering av särskilda boendetyper ska utgå från kommunens bostadsförsörjningsplan”. De flerbostadshus som byggs föreslås i stor Lugnt och hövligt på årets fö n ÖSTERÅKER Av de ärenden som avhandlades på KF-mötet tog ett om betygsinflation längst tid. Måndagen den 6 februari hölls det första kommunfullmäktigesammanträdet i Österåker för år 2023. Det blev en förhållandevis kort historia på drygt tre timmar och en allmän koncensus bland de deltagande var att det blev en positiv start på året med allmänt trevlig stämning och hövlig ton mellan ledamöterna. Det ärende som kom att uppta mest tid under kvällen var en interpellation från Roslagspartiets Johan Agge om så kalllad betygsinflation i skolan. En genomgång över de senaste åren visar att 40 procent av niondeklassarna i Österåkers skolor låg över genomsnittet i betyget i svenska jämfört med vad de fått på det nationella provet. Under pandemin genomfördes inga nationella prov och Johan Agge ställde i interpellationen fyra frågor; om det finns risk för betygsinflation på grund av de inställda proven under pandemin, eller på grund av ökad konkurrens och etablering av koncernskolor- och om så, vad den styrande majoriteten i så fall ämnar göra för att motverka betygsinflation. Slutligen undrade Agge om det finns oro för att betygsökningen stannar av. Utbildningsnämndens ordförande Hampe Klein (M) svarade att man förvisso kan anta att pandemin i sig kan ha bidragit