Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Ögonblicket
Friluftsliv Klippklättring
Friluftsliv Mountainbiketeknik
Friluftsliv Mat i det fria
Friluftsliv Fågelskådning
Friluftsliv Vi granskar mångfalden
D – Det blir en väldigt ödmjuk miljö med skridsko
r. Det spelar ingen roll var du är född eller var du kommer ifrån – på isen är alla lika dåliga. Julia Axman skrattar. Det är tidig lördagsmorgon i Grimsta, Hässelby, utanför Stockholm. På isen trängs barn, föräldrar och nybörjare i alla åldrar och med olika bakgrund på Friluftsfrämjandets skridskoskola. Treåringar och 60-åringar möts i samma sak: att inte kunna. Några stapplar, andra håller balansen för första gången. – Det är ganska ovanligt, konstaterar Julia Axman, skridskoledare för Friluftsfrämjandet Västerort. – Annars är det en mer homogen grupp som kommer till våra aktiviteter, men här har vi lyckats. I Grimsta, som fram tills nyligen fanns med på polisens lista över utsatta områden, möts människor som annars sällan gör det i organiserat friluftsliv – och det i ett område där deltagandet normalt är lågt. Friluftsfrämjandets medlemmar kommer till 80 procent från områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Bilden bekräftas i en rapport från april i år, där Folkhälsomyndigheten konstaterar att natur- och friluftsliv är allt annat än jämnt fördelat. Ju högre utbildningsnivå och inkomst man har, desto vanligare är det att vistas ute i naturen. Även födelseland spelar roll – personer födda i Sverige eller Norden vistas oftare i naturen än personer födda utanför Europa. Samtidigt tycks det inte handla om intresse. Nästan alla, 94 procent bland svenskfödda och 89 procent bland utlandsfödda, uppger att naturen är “mycket viktig” för dem. En tredjedel kan 94/89 • 94 procent av personer med svensk bakgrund och 89 procent av personer med utländsk bakgrund uppger att naturen är ”mycket viktig” för dem. 28% • 28 procent av den totala befolkningen uppger att de skulle kunna tänka sig att delta i organiserade aktiviteter i naturen – andelen är lika stor även i områden med socioekonomiska utmaningar. 32/24 • Bland barn är intresset högre hos dem med utländsk bakgrund: 32 procent är mycket intresserade av att vara i naturen, jämfört med 24 procent bland barn med svensk bakgrund, oavsett familjens ekonomi. Källor: ”Människors vistelse i naturen”, Folkhälsomyndigheten 2026. Novusundersökning Friluftsfrämjandet 2025. STORT INTRESSE FÖR NATUREN Friluftsliv #2 2026 tänka sig att delta i organiserade friluftsaktiviteter – en andel som är lika stor även i områden med socioekonomiska utmaningar. Så vad är det som gör att något som sägs vara öppet för alla, ändå inte når alla? När svenskar uppger varför de inte ägnar sig mer åt friluftsliv handlar det ofta om tid, pengar och ork – hinder som blir större för den som redan har det tufft. Utrikesfödda har i genomsnitt lägre inkomst, och låginkomsttagare har generellt sämre hälsa. Men den förklaringen räcker inte hela vägen. Det menar Anna Adeniji, som arbetar med att utbilda organisationer inom inkludering, antirasism och minoritetsstress. För personer med utländsk bakgrund tillkommer andra lager – även för den som är född i Sverige. – Jag är själv född här, men jag är också svart och det svenska friluftslivet upplevs väldigt vitt och väldigt medelklass, konstaterar hon. För den som inte vuxit upp med skogsmulleskola finns både praktiska, kulturella och sociala trösklar. Dels handlar det om brist på information – vad man gör i naturen, vilka aktiviteter som finns och vilka rättigheter man har. I grupper som deltar i lägre utsträckning uppger var femte i Novusundersökningen att ett hinder är att de inte vet vart de ska ta vägen. 41
Friluftsliv Friluftsliv testar
Friluftsliv Vandring för fler
Friluftsliv Så mår vi i naturen
Friluftsliv Lur och skur
Friluftsliv Sommarkollo
Friluftsliv Bara en sak till.
