Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Ögonblicket
Friluftsliv Klippklättring
Friluftsliv Mountainbiketeknik
Friluftsliv Mat i det fria
Friluftsliv Fågelskådning
Friluftsliv Vi granskar mångfalden
GRANSKNING – Det här nästan religiösa vurmandet f
ör naturen är ju ganska unikt för Norden, säger Anna Adeniji. – Vi har vuxit upp med allemansrätten och behöver inte vara rädda för att jagas av vaktbolag om vi går på fel mark, i många andra länder är det privata ägandet betydligt större. Men det handlar också om tillhörighet, bilden av vem som är en “friluftsperson”. – Om man tar sig till skogen och möter andra – blir man hälsad på, eller möts man av misstänksamma blickar? Även i organiserade sammanhang avgör normer och bemötande vem som känner sig välkommen. Personer med utländsk bakgrund möter ofta mikroaggressioner eller ifrågasättanden, vilket alla behöver ha mer kunskap om, konstaterar Adeniji. – Det behöver inte vara grov diskriminering. Exotifiering, ett “oj, du är väl inte van vid det här förstår jag”, gör också att man tar ett kliv bakåt. Att öka inkluderingen handlar både om vad som erbjuds och hur det görs, menar Anna Adeniji. Hur friluftsliv representeras och vilka aktiviteter som går att delta i utan förkunskap eller dyr utrustning. – Rannsaka verksamheten, är det lätt att komma som ny? Behöver man kunna vissa begrepp för att vara inkluderad, kan man föreslå nya aktiviteter själv? Det handlar också om vilka som håller i verksamheten. Ledare med olika bakgrund, som kanske kan flera språk eller har bott i andra länder, sänker tröskeln för att nya deltagare ska vilja ta ett kliv in, menar Anna Adeniji. På skridskoskolan i Grimsta, där Friluftsfrämjandet lyckats nå nya målgrupper, lyfter Julia Axman fram just ledarna som en avgörande faktor. – Lokala ambassadörer är jätteviktiga. Likt många andra lokalavdelningar har vi svårt att locka ungdomsledare, men här är det tvärtom – de flesta kommer från området och har varit deltagare själva, och vill sedan fortsätta som ledare. Det påverkar också vilka som hittar dit, tror hon. – Fler vågar komma fram och prata. Samtidigt ser hon ingen enskild förklaring till Anna Adeniji. framgången. Läget spelar sannolikt roll: Grimsta ligger så att det fångar upp människor från både områden med sämre och bättre socioekonomiska förutsättningar, och är lätt att nå med kollektivtrafik. Att deltagarna kan låna skridskor gratis via Fritidsbiblioteket i närområdet och att det går att dyka upp utan medlemskap sänker också tröskeln, tror hon. Det, och att skridskor är konkret: kan du inte så kan du inte. Det finns inga diffusa koder att knäcka eller förstå i förväg – det är tydligt vad det handlar om. – Det är en väldigt tillåtande miljö och när Julia Axman. människor har kul så sprider ryktet sig lite av sig självt, säger Julia Axman. – Men jag har funderat väldigt mycket på varför just det här fungerar så bra. Vad gör vi annorlunda och hur kan vi göra för att locka nya grupper även till våra andra aktiviteter? Det är en viktig fråga – inte bara för en enskild verksamhet. Forskning visar att människor mår bättre av friluftsliv. Vistelse i naturen kopplas till minskad stress, bättre psykiskt mående och ökad fysisk SÅ OJÄMNT ÄR FRILUFTSLIVET FÖRDELAT MER NATUR = BÄTTRE HÄLSA • Folkhälsomyndigheten visar ett tydligt samband mellan naturvistelse och hälsa. De som vistas ute ofta mår bättre, medan de som sällan är ute oftare uppger psykisk påfrestning. Sambandet kvarstår även när hänsyn tas till utbildning, ekonomi och födelseland. UTBILDNING • Ju högre utbildning, desto vanligare är det att vistas i naturen. 81 procent av personer med eftergymnasial utbildning är i grönområde minst en gång i veckan, jämfört med 66 procent av dem med grundskoleutbildning. 24 procent i den senare gruppen är sällan eller aldrig ute i naturen, mot 7,5 procent bland personer med längre högskoleutbildning. SOCIOEKONOMISK BAKGRUND • 81 procent av Friluftsfrämjandets medlemmar bor i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Endast 1 procent av medlemmarna, som utgör 5 procent av befolkningen, bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar. FÖDELSELAND • Personer födda i Sverige eller övriga Norden vistas oftare i naturen än personer födda utanför Europa. 62 procent av befolkningen är ute varje vecka, jämfört med 28 procent bland personer födda utanför Europa. 14 procent har inte varit i skog och mark det senaste året – i den senare gruppen är andelen 29 procent. INKOMST • Låg inkomst hänger ihop med mindre naturvistelse. Bland personer med lägst inkomster är 24 procent sällan eller aldrig ute i naturen, jämfört med drygt 5 procent bland dem med högst inkomster. 54 procent i den lägsta inkomstgruppen vistas i naturen varje vecka, mot 67 procent i den högsta. 42 Friluftsliv #2 2026
Friluftsliv Friluftsliv testar
Friluftsliv Vandring för fler
Friluftsliv Så mår vi i naturen
Friluftsliv Lur och skur
Friluftsliv Sommarkollo
Friluftsliv Bara en sak till.
