Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Ögonblicket
Friluftsliv Klippklättring
Friluftsliv Mountainbiketeknik
Friluftsliv Mat i det fria
Friluftsliv Fågelskådning
Friluftsliv Vi granskar mångfalden
GRANSKNING Text Sophie Stigfur Foto Johan Marklun
d strateg jämlikt friluftsliv för Friluftsfrämjandet. Friluftsfrämjandet: ”Många vill vara ute mer, men alla har inte samma möjligheter” I Friluftsfrämjandets statistik syns skillnader i vilka som deltar i friluftslivet. Hur ser ni på skillnaderna och vilka grupper är mindre inkluderade idag? – Vi ser tydliga skillnader, och de handlar mindre om intresse och mer om förutsättningar. Många vill vara ute mer, men alla har inte samma möjligheter att ta sig in i organiserat friluftsliv. Det gäller till exempel personer i områden med socioekonomiska utmaningar, nyanlända, föreningslivet. Här skulle bland annat Friluftsfrämjandet kunna göra stor skillnad med riktade insatser, ibland kan det räcka att synliggöra vår verksamhet bredare, ibland på hur vi kan göra verksamheten bredare är just hur skridskoskolan i Grimsta jobbat med att sänka trösklarna. Majoriteten av Friluftsfrämjandets medlemmar kommer från områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Varför är det svårt att engagera och – Utmaningen ligger inte i vilja, utan i hur verksamheten är utformad. Friluftsliv bygger ofta på normer kring utrustning, vana, tid och sociala koder. Då räcker det inte att säga att alla är välkomna – vi behöver också fundera kan vara delaktiga. – Många hinder är praktiska, men de hänger ihop med hur vi organiserar verksamheten. Kostnader, utrustning och transport spelar roll, men också osäkerhet kring hur man gör och vad som förväntas. Om man inte känner igen sig i normen, eller saknar någon att göra det tillsammans med, kan steget bli för stort. Vilka av hindren kan ni påverka, och vad är svårare att förändra inom dagens strukturer? – Vi kan påverka mycket genom att justera formen: att utrustning, mat och transporter ingår och att aktiviteter sker nära människors vardag. Svårare är större strukturer som ekonomi, tid och bostadssegregation – men även där behöver vi förstå hur de påverkar vår verksamhet. – Det viktigaste vi kan göra för att bidra till en för ledargruppen eller i styrelsen så passar verksamheten Kan ni ge exempel på arbetssätt/initiativ där ni lyckats nå nya deltagare? Vad gjorde skillnad? – Samarbete med skolor, fritidsverksamheter och andra aktörer som deltagaren redan har förtroende för sänker trösklarna. I Boden ser vi exempel på hur lokalavdelningens samarbete med både det lokala bostadsbolaget och Rädda barnen lett till möten med nya deltagare. Det som också kan göra stor skillnad är att lyssna in och låta nya deltagare vara med och påverka innehåll och upplägg. I Mölndals lokalavdelning växte en aktivitetsgrupp för vuxna fram rekordsnabbt. Aktiviteterna och innehållet i träffarna bygger helt på deltagarnas önskemål och engagemang. Flera deltagare med olika bakgrund gör gruppens aktiviteter både varierade och överraskande. – När vi utvecklar aktiviteterna tillsammans med Vilken betydelse har ett mer inkluderande friluftsliv för folkhälsan? livet större effekt. Det stärker psykisk och fysisk hälsa, minskar ensamhet och skapar nya sociala sammanhang. sig hemma – både i naturen och i ett sammanhang. in i friluftslivet – utan om att utveckla friluftslivet så att på sina villkor får friluftslivet större effekt.” 46 Friluftsliv #2 2026
Friluftsliv Friluftsliv testar
Friluftsliv Vandring för fler
Friluftsliv Så mår vi i naturen
Friluftsliv Lur och skur
Friluftsliv Sommarkollo
Friluftsliv Bara en sak till.
